Life - Lupple & Medi PRS

(glöm det hahah jag kanske är dum)

"Jag gillar när det är sådär extra varmt. Men jag känner." Hon kände men vred på det kalla.
"Det var lite för varmt." Sa hon och klev sedan i.
"Jag är oroad för Gabriel."

Hon log mjukt och satte sig på en pall vid badkaret. "Jag förstår det. Men han kommer att klara sig. " Sa hon ärligt. "I detta nu så läker han." Log hon.

Hon nickade och såg på henne.
"Får jag fråga en sak? Vill du ha barn?" Frågade hon tyst.

Mel såg på henne och log mjukt. " Inte just nu. " Sa hon ärligt. " Men någon gång. " Log hon.

Hon log mjukt.
"Och du älskar honom va? Att han var din? Som Gabriel är min?" Hon smekte sitt stora ärr över bröstkorgen.

Mel log. " Vem? Menar du Aldriz?" Undrade hon leendes.

Hon nickade och såg på henne.
"Han visade mig lite magi förut. Säg inte det till Gabriel. Han skulle nog bli oroad."

Mel log. " Jag älskar honom över hela mitt hjärta." Viskade hon. " Ja min själ faktiskt. " Sa hon och log stort. Fnissade sedan. " Han kan göra rätt coola grejer. " Instämde hon.

"Kanske kan fråga honom om han kan göra fyrverkerier till mitt bröllop." Hon log.
"Då får de vara tysta så det inte skrämmer alla." Hon fnissade och log.

Hon log stort. " Det låter ju jättebra. " Sa hon ärligt.