Skriva av sig-tråden

♥

Text:

Att få ner känslor och mående i ord, på ett papper, är fasen mycket svårare än vad man kan tro D:

Obscuro
Ingen orsak! Jag är glad att vara till någon hjälp.

Åh gud vad händer

Jag trodde att en kompis var transfobisk och skulle lämna mig för att jag är genderfluid (ett missförstånd bara) och jag började skaka och svettas och få svart att andas. Något sådant har aldrig hänt mig förut och jag är så rädd. Fy fan

Stora lyckokramar till er
Till Elma00, Wingardium Levioosa, Diskantklaven och trolltand.






Elma00
Det kan vara en panikångestattack eller symtom på en starkare ångest. Det är inget ovanligt det du beskriver! Man kan känna att man håller på att bli galen, men så är det inte. Jag hoppas det var till någon hjälp! Det är dock viktigt att du får hjälp för detta! Stark ångest är ingenting att leka med.

Trolltand


Först och främst : det finns många faktorer som spelar in i en vänskapsrelation. Ta inte på dig hela skulden. Var god mot dig själv! Det vi ser av människor är bara en liten del, toppen av isberget.
Det finns så mycket under den där isbergstoppen. Minnen, känslor och kanske andar händelser som pågår som gör att den personen är extra känslig eller helt enkelt har svårt att ha några vänskapsrelationer för tillfället. Sist med inte minst: ta inte på dig hela skulden och må inte dåligt! kram.


Wingardium Levioosa

Ja, visst kan det kännas svårt att veta vad man ska göra då. Det viktigaste är att du känner att du är sann mot din omgivning och du ska inte ta på dig ansvaret för någon annans lögner. Det är någonting som man inte ska ta sig för att göra på egen hand. Anledningarna till att din kompis ljuger mycket kan vara så olika. Det är t.ex vanligt att man ljuger för att dölja någonting man skäms för eller av någon annan anledning inte vill att någon ska veta. Det du kan göra är att sätta dig ner med din kompis och fråga hur hon har det. Kram.




Diskantklaven

Jag har aldrig accepterat argumentet att någon annan har det värre. Även i de fattigaste områdena
på jorden kunde det ha varit värre. För mig är det jätte viktigt att man ställer krav på sin omgivning och att man ska vara snäll med sig själv genom att acceptera att vi lever alla olika liv. Inget liv är exakt likadant som ett annat. Därför ska du INTE ha dåligt samvete. Detta gör inte dig till en sämre människa. Jag är så glad över att du har musikskolan och Frälsningsarmén som ger dig mer glädje i livet. Du ska omfamna det som tillför dig lycka. Sen tror jag inte att alla hatar dig. Jag känner mig också hatad av alla emellanåt, som att jag inte tillför någonting bra alls. Då får man stanna upp och försöka tänka att detta inte är sant. Som jag sa, du ska omfamna allt som ger dig lycka! Sedan ska du inte bli någon annan för att vara din omgivning till lags. Att omfamna allting som tillför lycka när man mår dåligt innebär också att du måste vara god mot dig själv och inte acceptera tanken att du skulle bara avskydd av alla.

Jag ber väldigt mycket om ursäkt om jag råkar använda funkofobiska uttryck.

Men jag är så jävla arg på mamma och pappa.
När vi åt middag sa pappa till mig med irriterad ton "På nyårsafton behöver du väl inte klaga på fyrverkerierna i alla fall?". Jag började argumentera om varför jag ens klagar på det, han bara "Jaja jag förstår", men nej pucko, du fattar inte ens nästan hur man skrämmer livet av djuren. Du fattar inte hur dåligt de mår av att höra konstiga smällar och se läskiga saker uppe i himlen. Du fattar ingenting! Och du säger ändå att jag inte får klaga! Du är så dum!!
Och nu lyssnar de på en jävligt deprimerande berättelse eller nåt på radion om någon person mer cancer som berättar att det bara blir vanligare och vanligare, om hur hon bara tappade hår och allt hemskt. För att undvika att höra detta behövde jag ha hög musik i öronen och koncentrera mig på något annat. Nu fick jag gå ned i källaren för att inte höra radion. De vägrar stänga av, de fattar fortfarande ingenting och tror att det inte alls ger mig ångest att höra om livsfarliga sjukdomar.
Snälla, öppna ögonen någon gång, dumma människor! Jag har bott med er i hela mitt liv men ni fattar fortfarande ingenting om mig!

Epiphany - Vet inte riktigt vad jag ska svara, men tack för att du bryr dig och tog dig tid att svara, det betyder mycket ♥

Det ligger en stor hög med skräp mitt på vardagsrumsgolvet!! Jag tycker inte om det men orkar inte städa undan. Blä.

Stress.

Imorgon ska jag handla, packa osv och sen köra till fjällen. och vad visar de på vädret idag? JO ATT DET BLIR HALKIGT. En stor jävla varningstriangel för halka över hela länet. Jag som redan är tillräckligt bilrädd. Tänker liksom att det är tur att mina katter är hos mamma redan ifall det händer mig något. Fy.

Samma här, kan inte heller prata med folk. Gled ifrån mina två kompisar när jag slutade högstadiet men fick svårt att prata med dem som jag har varit bästis med sedan första dagen i lågstadiet och den andra som jag varit kompis med sedan femman. Kunde aldrig komma på något vettigt att säga och när jag ville säga något kunde jag typ inte det. Kan inte ens prata med mina kusiner som är lika gamla som jag.
Får typ ångest i sociala sammanhang.