Rollspelare & Wolfy prs

Han gick in och satte sig ner på golvet bredvid badkaret. Han smekte hennes kind och suckade lågt.
"Jag älskar dig." sade han.

Leah vände blicken till honom då han satte sig ner på golvet bredvid badkaret. Hon log lite mot honom innan hon tittade åt ett annat håll, tryckte lätt skärvan mot sin handled utan att fundera något mer på saken.
”Mår du bättre nu?” frågade hon tyst, syftade på att han inte längre verkade hög men också angående nyheten Elle släppt på honom föregående kväll.

"Jag vet inte, Leah... Jag vill inte bli pappa." sade han tyst och sträckte sig efter hennes hand. Han rynkade lite på pannan och tittade mot hennes händer. "Leah vad gör du?" frågade han osäkert.

Leah hade ingen aning om vad hon skulle säga för att trösta honom, önskade att hon kunde lova att allt skulle bli bra. I det här fallet kunde hon inget annat än hoppas på att Elle inte alls var gravid. Då han sträckte sig efter hennes hand drog hon den snabbt till sig för att sedan sluta fingrarna om glasbiten.

Han kollade på henne och reste sig upp.
"Jag väntar på mitt rum tills du är klar." sade han och svalde hårt innan han gick ut igen.

Då han lämnat badrummet öppnade hon handflatan igen för att lägga ifrån sig biten då ville ha den i säkert förvar. Sedan torkade hon sig och klädde på sig innan hon med långsamma steg gick över till Jasons rum.

Jason satte sig på sängen med händerna för ansiktet, han kände sig som en värdelös pojkvän. Han tittade upp när hon gick in i rummet och svalde hårt.
"Hur mår du?" frågade han och reste sig upp.

Hon ville inte ljuga för honom men hon såg det inte som ett alternativ att berätta hur hon egentligen kände heller. Han hade tillräckligt att fundera på redan, hon behövde inte lägga till mer på hans tallrik.
”Bra,” mumlade hon bara med ett leende och fumlade nervöst med händerna.

"Sluta ljuga för mig." sade han sårat och kollade bort från henne. Det var otroligt många tankar som spökade i hans huvud. Han reste sig upp och drog handen över ansiktet. "Är det jag som drivit dig till det?" undrade hon.

”Drivit mig till vad?” Leah hoppades på att han inte skulle säga det högt, det var illa nog att han förstått vad hon gjort. Hon var redan nu en besvikelse för honom och hon ville inte göra honom ännu mer trött på henne.