Privat rollspel mellan Alexandra Hagström & J_J

Sam log till och stoppar henne direkt då han hörde något och kollade på dörren och den öppnades tyst, han såg Luke komma in och han suckar "SEb dem e här." Sa Luke och flyttar sig och rådet klev in. Seb stelnar och kollade på Katie. "ta Isis och stanna på mitt rum" sa han lugnt och kolladepå en av männen som klev på. "Sebastian vi behöver prata och även din lille människotjej." sa mannen och Seb kollade på Luke och gav honom blicken ta isis til dig i erat rum skydda dem och Luke nickar och gick snabbt och tog Isis på vägen.

(tänkte rådet har hört om barnet och gillar inte det eftersom hon e människa inte halvvampyr typ de dömer Sebastian nästan till 100 år i en grav utan blod, dokc kommer han överleva om det händer)

( Okej)
Jag stannade kvar i köket och kollade på männen.
- Vilka är dom? Frågade jag tyst.

Seb var tyst. "rådet." sa han kort. "de som ursprungar alla vampyrer, mina omvändare då de fann mig." sa han stelt. "ljug unte nu Seb, du är en avkomma av vår äldsta medlem, du e son till honom, alla vet det. Du har alltid varit vampyr sen du tog ditt liv i floden här i skogen." Sa en man som kom fram och Seb var tyst. "Du tog ditt liveftersom du visste din mor var otrogen för att få dig, det gör dig till en ursprunglig med." sa han och Seb suckar och gick emot köket och männen smet direkt för bi honom. "du fick veta nys." sa han till Katie.

Jag kollade på mannen och svalde nervöst.
Det här kan aldrig sluta bra tänkte jag och gick efter.

(Ska dem göra så de stänger in Seb i graven i 100 år eller? luke kan ta hand om allt i familjen, Katie och barnet och omvänder katie om hon ber om det?)

Manenn flinar "sätt dig ner min son."sa han och man såg det var Sebs far, ögonen. SEb satt sig sakta och kollade på Katie snabbt och hans ögon dem skadar inte dig de skadar mig om det e så. Männen satt sig "någon viskade i mitt öra att flickan bär ditt barn, du vet lagen Seb." Sa en kvinna som kom in och satt sig nu med. "Det finns lagar bland folket med oss. Vi kommer inte tillåta en människa föda en halvvampyr. Men inget kan göras nu utom straff." Sa en av männen

( Visst men kan det inte vara lite kortare än 100 år)

Jag kollade på Seb och svalde nervöst.
Jag sjönk ner i soffan och pillade nervöst på mina händer.

(jo kanske 50? istället eller? för dem vill han ska svälta så xD)

Seb sänkte blicken då de började viska om straff "Det värsta du kan få e döden." sa mannen

( Vi kör på 50 år)

Jag blundade och kramade min egna hand hårt.
Snälla död honom inte snälla tänkte jag.

Seb sattt tyst och dem tystnade och kollade på honom "för att du bröt lagen ska du stängas in i den grav vi har straff upp till 1000 år. Du får 50 år utna blod och en glimt av världen. I 50 år min son." sa mannen och seb suckar tyst till, nu var det kört. "Du ska vara glad att det var inte 100 år då skulle du garanterat vara död vid 80." Sa mannen och reste sig. SEb fck med resa sig tyst. "du följer med nu." sa hans far och Seb nickar

( Men blir det inte tråkigt om Seb är borta i 50 år det blir det ju inge kul roll)

Jag kollade på Seb och tårarna började rinna ner för kinderna.
- Får jag säga hejdå? Frågade jag.