Skriva av sig-tråden
Forum > Off Topic > Skriva av sig-tråden
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Tuggrus
Elev |
Skrivet av Borttagen: Skrivet av Tuggrus: Jag berättade för din närmsta vän att du pratar skit om honom bakom hans rygg, att du, hans enda vän i hela skolan, går och pratar skit om honom när han inte lyssnar. Att du psykiskt och fysiskt mobbar honom extremt grovt och när du sedan får reda på att jag berättade allt för honom så blir du extremt arg, säger att jag inte ska lägga mig i. Jag berättade för din nya flickvän att du var otrogen med henne bakom hennes rygg, med mig, ditt ex. Att du sa till henne att du hade dumpat mig en månad innan du verkligen gjort det. Att du hade hjärta att ligga med mig, hålla min hand, kyssa mig och hålla om mig medan du flörtade med en annan tjej. Jag berättade för henne hur du behandlar mig, hur du ser på mig, hur dina ögon glittrar när du ser mig i korridorerna och hur dina händer vill lägga sig om mig. Du vill ha mig. När du får reda på detta så anklagar du mig, säger att allt är mitt fel och att jag förstört ditt liv, totalt. Att jag ska låta ditt liv vara och att du skiter totalt i hur jag tänker. Att jag inte har rätt att berätta för dina nära och kära hur du faktiskt behandlar dem, att jag inte har rätten att berätta för dig hur hemskt du behandlar alla i din närhet. När jag sedan säger emot så hotar du med att slå ihjäl mig, att sprida falska rykten om mig. Du kallar mig en hjärtlös bitch och att om jag skulle dö under dina nävar så skulle du bara skratta och inte bry dig. Skulle jag dö på grund av dig så skulle du alltså aldrig må dåligt över det. Visst, jag är din exflickvän, men bara för det så har du inte rätt att hota med att slå ihjäl mig. Ingen frisk människa gör något sånt och förstår fortfarande inte hur jag kunde låta dig ligga i min säng, vara i mitt hem och hålla om mig. Nu vet inte vad jag ska göra, om jag vågar anmäla dig till polisen eller om du kommer döda mig för det. Om polisen ens kommer ta mig seriöst utan fysiska bevis som blåmärken på kroppen. Jag har ingen aning. Men jag mår extremt dåligt över det. Yet, I still fucking love you. Det där.. borde du anmäla.. faktiskt. Det är ju dödshot! Det kommer de nog ta på allvar.. Förresten - kram. ♥ Det är det jag vill, men läste i brottsbalken och grejer att om brottet är känslomässigt bundet. Alltså som nu att han blev arg över det jag skrev, så tas det inte lika seriöst eller något? Och med dagens samhälle där våldtäktsmän går fria så vet jag inte om de orkar hålla på med en omyndig, ostraffbar 14 åring som hotar folk i sin egen ålder eller om det är "föräldrarnas och skolans ansvar" att ta tag i detta? Och att bristen på bevis ekar starkt, har screenshots på våra konversationer och har vittnen, men ändå.. Kram, tack för att du svarade ♥ MUMS! 12 nov, 2014 21:18 |
|
JuliaBullen
Elev |
Skrivet av Tuggrus: Skrivet av Borttagen: Skrivet av Tuggrus: Jag berättade för din närmsta vän att du pratar skit om honom bakom hans rygg, att du, hans enda vän i hela skolan, går och pratar skit om honom när han inte lyssnar. Att du psykiskt och fysiskt mobbar honom extremt grovt och när du sedan får reda på att jag berättade allt för honom så blir du extremt arg, säger att jag inte ska lägga mig i. Jag berättade för din nya flickvän att du var otrogen med henne bakom hennes rygg, med mig, ditt ex. Att du sa till henne att du hade dumpat mig en månad innan du verkligen gjort det. Att du hade hjärta att ligga med mig, hålla min hand, kyssa mig och hålla om mig medan du flörtade med en annan tjej. Jag berättade för henne hur du behandlar mig, hur du ser på mig, hur dina ögon glittrar när du ser mig i korridorerna och hur dina händer vill lägga sig om mig. Du vill ha mig. När du får reda på detta så anklagar du mig, säger att allt är mitt fel och att jag förstört ditt liv, totalt. Att jag ska låta ditt liv vara och att du skiter totalt i hur jag tänker. Att jag inte har rätt att berätta för dina nära och kära hur du faktiskt behandlar dem, att jag inte har rätten att berätta för dig hur hemskt du behandlar alla i din närhet. När jag sedan säger emot så hotar du med att slå ihjäl mig, att sprida falska rykten om mig. Du kallar mig en hjärtlös bitch och att om jag skulle dö under dina nävar så skulle du bara skratta och inte bry dig. Skulle jag dö på grund av dig så skulle du alltså aldrig må dåligt över det. Visst, jag är din exflickvän, men bara för det så har du inte rätt att hota med att slå ihjäl mig. Ingen frisk människa gör något sånt och förstår fortfarande inte hur jag kunde låta dig ligga i min säng, vara i mitt hem och hålla om mig. Nu vet inte vad jag ska göra, om jag vågar anmäla dig till polisen eller om du kommer döda mig för det. Om polisen ens kommer ta mig seriöst utan fysiska bevis som blåmärken på kroppen. Jag har ingen aning. Men jag mår extremt dåligt över det. Yet, I still fucking love you. Det där.. borde du anmäla.. faktiskt. Det är ju dödshot! Det kommer de nog ta på allvar.. Förresten - kram. ♥ Det är det jag vill, men läste i brottsbalken och grejer att om brottet är känslomässigt bundet. Alltså som nu att han blev arg över det jag skrev, så tas det inte lika seriöst eller något? Och med dagens samhälle där våldtäktsmän går fria så vet jag inte om de orkar hålla på med en omyndig, ostraffbar 14 åring som hotar folk i sin egen ålder eller om det är "föräldrarnas och skolans ansvar" att ta tag i detta? Och att bristen på bevis ekar starkt, har screenshots på våra konversationer och har vittnen, men ändå.. Kram, tack för att du svarade ♥ Anmäl honom. Det kan vara så att han måste byta skola. Kan alltid vara skönt att veta att han inte går i samma skola (om han gör det). Blockera honom på allt. Kik instagram telefonnummer och allt annat ni har varandra på. Bara för att han är under straffmyndighetsåldern betyder inte det att du kan anmäla honom. Jag tycker att han inte ska undgå det bara för att han inte är straffmyndig. Kram och anmäl honom //Julia 12 nov, 2014 21:25 |
|
Tuggrus
Elev |
Skrivet av JuliaBullen: Skrivet av Tuggrus: Skrivet av Borttagen: Skrivet av Tuggrus: Jag berättade för din närmsta vän att du pratar skit om honom bakom hans rygg, att du, hans enda vän i hela skolan, går och pratar skit om honom när han inte lyssnar. Att du psykiskt och fysiskt mobbar honom extremt grovt och när du sedan får reda på att jag berättade allt för honom så blir du extremt arg, säger att jag inte ska lägga mig i. Jag berättade för din nya flickvän att du var otrogen med henne bakom hennes rygg, med mig, ditt ex. Att du sa till henne att du hade dumpat mig en månad innan du verkligen gjort det. Att du hade hjärta att ligga med mig, hålla min hand, kyssa mig och hålla om mig medan du flörtade med en annan tjej. Jag berättade för henne hur du behandlar mig, hur du ser på mig, hur dina ögon glittrar när du ser mig i korridorerna och hur dina händer vill lägga sig om mig. Du vill ha mig. När du får reda på detta så anklagar du mig, säger att allt är mitt fel och att jag förstört ditt liv, totalt. Att jag ska låta ditt liv vara och att du skiter totalt i hur jag tänker. Att jag inte har rätt att berätta för dina nära och kära hur du faktiskt behandlar dem, att jag inte har rätten att berätta för dig hur hemskt du behandlar alla i din närhet. När jag sedan säger emot så hotar du med att slå ihjäl mig, att sprida falska rykten om mig. Du kallar mig en hjärtlös bitch och att om jag skulle dö under dina nävar så skulle du bara skratta och inte bry dig. Skulle jag dö på grund av dig så skulle du alltså aldrig må dåligt över det. Visst, jag är din exflickvän, men bara för det så har du inte rätt att hota med att slå ihjäl mig. Ingen frisk människa gör något sånt och förstår fortfarande inte hur jag kunde låta dig ligga i min säng, vara i mitt hem och hålla om mig. Nu vet inte vad jag ska göra, om jag vågar anmäla dig till polisen eller om du kommer döda mig för det. Om polisen ens kommer ta mig seriöst utan fysiska bevis som blåmärken på kroppen. Jag har ingen aning. Men jag mår extremt dåligt över det. Yet, I still fucking love you. Det där.. borde du anmäla.. faktiskt. Det är ju dödshot! Det kommer de nog ta på allvar.. Förresten - kram. ♥ Det är det jag vill, men läste i brottsbalken och grejer att om brottet är känslomässigt bundet. Alltså som nu att han blev arg över det jag skrev, så tas det inte lika seriöst eller något? Och med dagens samhälle där våldtäktsmän går fria så vet jag inte om de orkar hålla på med en omyndig, ostraffbar 14 åring som hotar folk i sin egen ålder eller om det är "föräldrarnas och skolans ansvar" att ta tag i detta? Och att bristen på bevis ekar starkt, har screenshots på våra konversationer och har vittnen, men ändå.. Kram, tack för att du svarade ♥ Anmäl honom. Det kan vara så att han måste byta skola. Kan alltid vara skönt att veta att han inte går i samma skola (om han gör det). Blockera honom på allt. Kik instagram telefonnummer och allt annat ni har varandra på. Bara för att han är under straffmyndighetsåldern betyder inte det att du kan anmäla honom. Jag tycker att han inte ska undgå det bara för att han inte är straffmyndig. Kram och anmäl honom Ska nog göra det så snart som möjligt. After all så om polisen tar upp detta och det går igenom så kommer hans föräldrar få betala lagom mycket skadestånd och det kommer ju stå i hans papper vid jobbsökande m.m vad han gjort. Så han slipper inte förbi ostraffad no matter what. Ska bara se till så jag har bevis m.m till det. MUMS! 12 nov, 2014 21:34 |
|
Frivolt
Elev |
Det här med att få mitt mående att verka bättre än det egentligen är inför läkare/kuratorer verkar jag tydligen vara expert på......
Varför det kan man ju verkligen fråga sig..... 13 nov, 2014 10:18 |
|
Borttagen
|
Det här är inget dessvärre problem egentligen. Idag när jag skulle till kuratorn satte jag mig och väntade utanför. Då en annan kurator och en annan kvinna som hjälper ungdomar satt och snacka. De sa att det här börja bli löjligt. Att barnen inte har några riktiga problem, kanske en till tre har det, men nu har de bara börjat klaga. Ja, jag lyssnade, men sen stack jag. Men de borde ju förstå att barnen som snackar med de känner att de behöver hjälp och mår dåligt, de kan ju plötsligt inte säga att de är för små problem ungdomar på min skola har? Vad fan hände med att inget var för litet eller för stort? Vad hände med om plikttystnaden? Det här är ju bara löjligt egentligen. Men fan, om ni inte vill hjälpa barn med mindre problem, varför ansökte ni er för ett jobb som kuratorer? Uh. 13 nov, 2014 16:14 |
|
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: Det här är inget dessvärre problem egentligen. Idag när jag skulle till kuratorn satte jag mig och väntade utanför. Då en annan kurator och en annan kvinna som hjälper ungdomar satt och snacka. De sa att det här börja bli löjligt. Att barnen inte har några riktiga problem, kanske en till tre har det, men nu har de bara börjat klaga. Ja, jag lyssnade, men sen stack jag. Men de borde ju förstå att barnen som snackar med de känner att de behöver hjälp och mår dåligt, de kan ju plötsligt inte säga att de är för små problem ungdomar på min skola har? Vad fan hände med att inget var för litet eller för stort? Vad hände med om plikttystnaden? Det här är ju bara löjligt egentligen. Men fan, om ni inte vill hjälpa barn med mindre problem, varför ansökte ni er för ett jobb som kuratorer? Uh. ..Sa de verkligen det? Det är ju helt absurt! Så kan de väl för ¤#$€@ inte säga! Har man en sån inställning så borde man inte vara kurator heller.. 13 nov, 2014 18:04 |
|
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: Skrivet av Borttagen: Det här är inget dessvärre problem egentligen. Idag när jag skulle till kuratorn satte jag mig och väntade utanför. Då en annan kurator och en annan kvinna som hjälper ungdomar satt och snacka. De sa att det här börja bli löjligt. Att barnen inte har några riktiga problem, kanske en till tre har det, men nu har de bara börjat klaga. Ja, jag lyssnade, men sen stack jag. Men de borde ju förstå att barnen som snackar med de känner att de behöver hjälp och mår dåligt, de kan ju plötsligt inte säga att de är för små problem ungdomar på min skola har? Vad fan hände med att inget var för litet eller för stort? Vad hände med om plikttystnaden? Det här är ju bara löjligt egentligen. Men fan, om ni inte vill hjälpa barn med mindre problem, varför ansökte ni er för ett jobb som kuratorer? Uh. ..Sa de verkligen det? Det är ju helt absurt! Så kan de väl för ¤#$€@ inte säga! Har man en sån inställning så borde man inte vara kurator heller.. De sa att allt var löjligt, det här med eleverna. De här är ju inte några problem, de bara klagar och det är ingen ut av de som verkligen har riktiga problem. Vilket jag tar som att kuratorerna i min skola har haft några elever som mått hemskt, otroligt hemskt. Men att de glömt bort de lite mindre sakerna som kan göra så att en person också mår sjukt hemskt. Eftersom att sakerna är mindre eller större för varje person. Eller så förstår de bara inte hur dåligt folk kan må, man kan må hemskt utan någon anledning också. Och jag menar de kan ju inte komma och gå och bestämma hur stora problemen är. 13 nov, 2014 18:11
Detta inlägg ändrades senast 2014-11-13 kl. 18:13
|
|
yerAwizardThea
Elev |
13 nov, 2014 18:12 |
|
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: Skrivet av Borttagen: Skrivet av Borttagen: Det här är inget dessvärre problem egentligen. Idag när jag skulle till kuratorn satte jag mig och väntade utanför. Då en annan kurator och en annan kvinna som hjälper ungdomar satt och snacka. De sa att det här börja bli löjligt. Att barnen inte har några riktiga problem, kanske en till tre har det, men nu har de bara börjat klaga. Ja, jag lyssnade, men sen stack jag. Men de borde ju förstå att barnen som snackar med de känner att de behöver hjälp och mår dåligt, de kan ju plötsligt inte säga att de är för små problem ungdomar på min skola har? Vad fan hände med att inget var för litet eller för stort? Vad hände med om plikttystnaden? Det här är ju bara löjligt egentligen. Men fan, om ni inte vill hjälpa barn med mindre problem, varför ansökte ni er för ett jobb som kuratorer? Uh. ..Sa de verkligen det? Det är ju helt absurt! Så kan de väl för ¤#$€@ inte säga! Har man en sån inställning så borde man inte vara kurator heller.. De sa att allt var löjligt, det här med eleverna. De här är ju inte några problem, de bara klagar och det är ingen ut av de som verkligen har ett problem i skolan. Vilket jag tar som att kuratorerna i min skola har haft några elever som mått hemskt, otroligt hemskt. Men att de glömt bort de lite mindre sakerna som kan göra så att en person också mår sjukt hemskt. Eftersom att sakerna är mindre eller större för varje person. Om ett problem är så stort att man mår dåligt av det, så är det ett tillräckligt stort problem att faktiskt ta på allvar.. Ingen kan berätta för någon annan att det personen mår dåligt över bara är en struntsak och något man kan förringa.. Smärta är subjektivt och det borde en kurator veta. Fruktansvärt sagt av dem.. Egentligen tycker jag att du borde berätta det för rektorn. Det är inte okej. Inte en enda elev kommer ju att vilja öppna sig om man vet att kuratorn har en sån inställning till eleverna. 13 nov, 2014 18:14 |
|
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: Skrivet av Borttagen: Skrivet av Borttagen: Skrivet av Borttagen: Det här är inget dessvärre problem egentligen. Idag när jag skulle till kuratorn satte jag mig och väntade utanför. Då en annan kurator och en annan kvinna som hjälper ungdomar satt och snacka. De sa att det här börja bli löjligt. Att barnen inte har några riktiga problem, kanske en till tre har det, men nu har de bara börjat klaga. Ja, jag lyssnade, men sen stack jag. Men de borde ju förstå att barnen som snackar med de känner att de behöver hjälp och mår dåligt, de kan ju plötsligt inte säga att de är för små problem ungdomar på min skola har? Vad fan hände med att inget var för litet eller för stort? Vad hände med om plikttystnaden? Det här är ju bara löjligt egentligen. Men fan, om ni inte vill hjälpa barn med mindre problem, varför ansökte ni er för ett jobb som kuratorer? Uh. ..Sa de verkligen det? Det är ju helt absurt! Så kan de väl för ¤#$€@ inte säga! Har man en sån inställning så borde man inte vara kurator heller.. De sa att allt var löjligt, det här med eleverna. De här är ju inte några problem, de bara klagar och det är ingen ut av de som verkligen har ett problem i skolan. Vilket jag tar som att kuratorerna i min skola har haft några elever som mått hemskt, otroligt hemskt. Men att de glömt bort de lite mindre sakerna som kan göra så att en person också mår sjukt hemskt. Eftersom att sakerna är mindre eller större för varje person. Om ett problem är så stort att man mår dåligt av det, så är det ett tillräckligt stort problem att faktiskt ta på allvar.. Ingen kan berätta för någon annan att det personen mår dåligt över bara är en struntsak och något man kan förringa.. Smärta är subjektivt och det borde en kurator veta. Fruktansvärt sagt av dem.. Egentligen tycker jag att du borde berätta det för rektorn. Det är inte okej. Inte en enda elev kommer ju att vilja öppna sig om man vet att kuratorn har en sån inställning till eleverna. Jo, det borde jag ju. Det är bara det att om jag har hört fel, kanske missat en del då jag inte hörde hela samtalet anklagar jag lärare för något som jag egentligen kanske missförstått. Men helt generellt är både kuratorn och ungdomsstödjaren väldigt trevliga mot eleverna. Jag tycker de sköter sitt jobb bra, men antagligen, genom den där kommentaren jag hörde ur de kan de och behöver bli bättre. Borde absolut ha lagt till det här i mitt första inlägg, kom jag på nog. Hade antagligen redan bestämt mig för att anklaga de på direkten, men nej, jag kan ha missförstått allt. 13 nov, 2014 18:24 |
Du får inte svara på den här tråden.


Mugglarportalen