Skriva av sig-tråden

Snälla, snälla du!
Du är så oerhört fin, vet du det? Jag har knappt pratat med dig men du verkar verkligen jättesnäll! Du är perfekt som du är, och om det är någon som inte förstår det så ska du inte bry dig om det. Jag vet inte varför du mår dåligt, men det kommer en tid då det blir bra. Den tiden borde redan vara här - du förtjänar inte att må dåligt - men den kommer. Det blir alltid bättre och det är alltid värt att fortsätta leva! Du är en underbar människa och du behövs, du är värdefull. Det kommer bli bra.
Kram ♥


För att du behövs. För att allt kommer att bli bra. För personerna som tycker om dig, för de du tycker om och för det du tycker om. För att du är en människa som behövs, en värdefull, vacker och unik person. Det är värt att fortsätta leva för framtiden kommer att bli bra. Det finns alltid en anledning till att fortsätta kämpa, i slutändan kommer det att vara värt det. Självmord är en permanent lösning på ett tillfälligt problem, en fruktansvärt usel 'lösning'. Det löser nämligen ingenting, det bara förstör. Vad det än är som är fel kan det bli bra, det är aldrig försent. Jag lovar, det är aldrig värt det att ta livet av sig!
Kram på dig med ♥

Herregud. Här ligger jag i min säng och mår skit över inget. Halvgråter för att jag troligtvis aldrig kommer att få krama Tyler Oakley. Halvgråter för att jag vet att han som jag gillar troligtvis gillar någon annan. Halvgråter för att jag halvgråter.
JAG ÄR EN STARK FUCKING TJEJ. Jag gråter fan inte över sådanthär skit. Mina kompisar beundrar mig för att jag aldrig bryr mig om småsaker som hyr jag ser ut. De ska bara veta hur mycket jag bryr mig och hur bra jag egentligen är på att ljuga.

Det är okej ♥
jag tycker det är "starkt" att inte alltid hålla tillbaka "fåniga" känslor, eller var man vill placera dem.



Är väldigt trött, så förlåt om det blev lite rörigt =)

Luna_rav
När jag lyssnar på den musik som du har lagt upp på din profil kan jag ingenting att än att känna igen mig mycket av mig själv. Jag tror att människor ser andras självhat egentligen, men att de inte vet vad de ska göra för att hjälpa till och därför flyr undrar problemet, för det som inte finns det behöver man inte heller bry sig om/se. Människan har många olika försvarsmekanismer för att orka med sin vardag och att blunda för verkligheten är tyvärr det allra vanligaste, vilket inte betyder att det är rätt, för det är sorgligt egentligen.
Vi människor klarar av väldigt mycket, vi ska vara en art som har en unik uppsättning känslor men ändå är finns det mycket som vi inte klarar av. Kanske fick vi en för stor uppsättning fruktan för vårt eget bästa. Jag vet att bakom skärmen finns människa som har det svårt; mycket svårare än vad många människor vill inse. Andra människor vågar inte kliva fram till en människa som har det svårt för de är rädda att få bägaren att svämma; istället för att tänka att man kanske är en av de få som långsamt kan tömma bägaren, bara genom att trotsa sin rädsla för att få den att svämma. Det är det jag försöker göra — långsamt tömma ut vattnet ur bägaren för dig genom att försöka få dig att förstå att du inte är ensam och lite teorier om hur vår kalla omvärld tycks fungera. Du ska veta att du alltid kan skriva till mig. PM eller tagga mitt namn i trådar. Jag känner att jag inte vet nog mycket om din situation just nu för att kunna hjälpa dig. Sedan rekommenderar jag också att du hittar dig professionell hjälp som fungerar bra för dig. Det är viktigt. Jag kan bara ge dig en liten knuff på traven. ♥ ♥ ♥



yerAwizardThea
Jag förstår vad du försöker säga, yetAwizardThea. En stjärna brukar kunna lysa upp mycket i vår tillvaro och glänser mycket mer än andra män. Andra män kan kännas ganska normala; och vi strävar många efter saker som gör att livet känns lite mer fantastiskt. Det vi inte vet är vad som finns bakom det söta celebrity-leendet. Vi vet egentligen inte mer om personen än vad hen vill visa i det stora, offentliga rummet. Internet och TV kan få oss att känna oss långt borta från en persons mer vanliga egenskaper. Plötsligt blir det skillnad på folk och folk och vi glömmer att celebrities bakom ridån lever ett liv som är ganska likt det liv som vi lever— vad man ser är ett porträtt. Vi känner dem egentligen inte fullt ut. Däremot kan vi höja dem till skyarna och inspireras av dem — men vad vi egentligen hyllar är en slags förpackning. Det är så TV och Internet gör med oss. Vi ser skådespelare skådespela sitt ”bästa” jag, bygga upp en image. Nu vet jag verkligen inte hur det är med Tyler Oakley — jag pratar förstås bara om celebrities rent allmänt, hur det brukar vara. Bakom ridån kan det finns så mycket som vi inte känner till: alla dåliga dagar, problem och misstag — det som gör oss mer mänskliga.Det visade ju sig till exempel att vi egentligen inte visste mycket om Robin Williams.


Emeli Sande har sjungit en bra låt om kändisvärlden och handlar om detta. Den heter Clown. Jag hoppas att detta har varit till någon hjälp. ♥ ♥ ♥

InspiredPsycho.
Hej, InspiredPsycho.
Att vara på botten är en obehaglig känsla. Jag har erfarenhet av att vara där. När man tror att man har nått botten och upptäcker att den blir djupare likt att sjunka ner i leran då slutar man ofta långsamt att tro på sig själv och sina tankar, allting känns värre än vad man tror är en maxgräns.
Någonting jag har lärt mig från livet och min depression är att ibland mår man inte sämre EGENTLIGEN — man glömmer bara bort hur det var och maxgränsen blir lägre. Att känna att man har blivit sämre kan vara helt tvärt emot vad det känns som — förstår du vart jag vill komma?
Självmordstankarna är kryptiska och snikna varelser. Ibland tror jag att det är det man måste se dem som — små onda varelser som inte är en del av dig som är superduktigt spektakulärt fantastiska på att luras och de kan följa med länge, även när man blir bättre. Man får hålla ut till de små liven ger upp! ♥ Rekommenderar att du tittar på inlägget ovan också som jag skrev till Luna_rav.

Du ska tänka att det här är du som klättrar dig upp ur gropen, längs berget eller vad du vill likna det vid, men kom ihåg att berget inte blir högre, det krymper!



Isse99
Okej. Då var det lite svårare. Jag ska fundera lite och uggla dig när jag kommer på någon bra idé!

Jag vill så sjukt jättegärna gå på One Directions konsert nästa år. De kommer till Göteborg och jag har typ bara en timme dit (kanske lite mer) så då MÅSTE jag ju bara gå. Och jag har aldrig sett dem innan för att de alltid har varit i Sthlm. Men problemet är att jag inte har någon att gå med. Har ett stort dilemma här. Vill så jättegärna ha ståplats men hur kul är det att köa en hel dag själv liksom?? Funderar dock på Early Entry då man inte behöver köa så länge plus att det helt enkelt verkar bra men det är ju så dyrt. Hade gärna valt vanlig ståplats istället för Early Entry men vill absolut inte köa en hel dag själv. Plus att jag inte är en 'people person' och är inte bra på att ta kontakt med andra människor direkt eh...

Det andra är att välja sittplats. Jag har pratat men en här på mugglis som också ska gå men som funderar på att välja sittplats då det tar typ 3-4 timmar för henne att åka till Göteborg och så. Så vad ska jag göra? Ståplats men inte har någon att gå med eller sittplats och ha någon att gå med?
Får typ panik. x3 .__. Har dessuom aldrig gått på konsert förut......
Biljetsläppet är på lördag. Vet inte vilken jag ska köpa......

Tack så mycket Epiphany för att du tar dig tid och bryr dig, betyder faktiskt mycket för mig. ^^