ORS

"Plingan? Är du ok?", jag böjer mig ner och plockar upp henne. Verkligen plockar upp henne och sätter henne i en stol.
"JAG KAN LYFTA SAKER IGEN!"

Alla förmiddagslektioner är avklarade och jag är påväg mot Stora salen för att äta lunch.

Jag ser hopplöst på Brian.
- Fixa mina beeen! Gbäller jag och ser förkrossat på Brian.

"Okej!!! Vad ska jag göra?"

- Jag vet inte, få dem att funka! Hulkar jag ledset.
- Jag har suttit här hela morgonen!

Jag ser hjälplöst på henne. Sen lyser jag upp.
"Det här kan funka!"
Jag böjer mig över hennes ben med trollstaven och viskar en snabb formel.

Det spritter till i mina ben och jag granskar dem hoppfullt.

"Det funkar va? Prova", jag ler och drar upp henne i händerna.

Jag sätter mig ner vid bordet.
"Hej Jolanda" säger Kimberly.
"Hej Kim" svarar jag ointresserat.
"Synd att du inte kom med, men jag kom ju inte heller med" säger hon och ler uppmuntrande.
"Öh, tack Kimberly. Men jag ville verkligen få den där platsen". Jag vill inte prata om det här, speciellt inte med Kim.
"Jo, jag förstår det. Men nu får du mer tid att plugga".
"Plugga? Äsch, du fattar ju ingenting!" fräser jag irriterat och reser mig upp. "Jag är klar nu".
"Men" stammar Kimberly förvånat.

Det funkar rätt bra, fast mina ben är riktigt vingliga. Jag tar ett staplande steg och måste hålla hårt i Brian för att inte falla.
- Jag måste lära mig att gå igen!