När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

"ja men inte bara för att du vill ha massa galna saker i trädgården" flinade han roat och log sen "ja det är det, men jag undrar hur det är med mina föräldrar, jag hade velat veta att de var okej" sa Fai lågt

"Nissar är inte galna, de är trevliga som varelser. Liksom dina ormar." flinade Xenia och kisade mot solen och såg sedan på Fai. "Borde man inte kunna kolla det på något vis, finns det igen typ kikare?" sa hon lätt men nickade. "Ja, jag vill också se till att mamma och pappa är okej."

"Nja jag vet inte om jag kan hålla med om det men okej då" skrattade han och satte sig upp "ja jag tycker det med, vi får gå och fråga Sev" sa Fai och reste sig upp

"Du behöver inte hålla med om du inte vill." flinade Xenia och ställde sig upp och de gick längst gatan till Sevs hus.

"Nej jag tänker noginte krama om dem" skrattar Fai och kom fram till Sevs hus och knackade på och en kvinna som inte kunde vara nån annan än Lily öppnade
"hej ni måste vara Fai och Xenia" sa hon leende och Fai nickade
"Är Sev inne?" frågade Fai

( Jävlar vad du byter bilder xD )

"Visst kom med här", sa Lily och gick före dem in i ett angränsande rum och Sev stod viden kittel och rörede, han såg upp när de kom in.
"Fai, Xenia, saknade ni mig så mycket att ni var tvugna att komma på en gång?" sa han roat.

(haha ja men jag har tårkgit xD och Grevinnan målade den här bilden och den är så jävla fin att jag ville ha den som v-bild)

"Ja men självklart" skrattade Fai men blev sen oroligt "nej vi undrade faktiskt om det fanns något sätt att se om våra föräldrar är okej?" sa Fai och såg på Sev

(Hahaha xD. Den var jättefin )

Sev såg på honom och nickade.
"Ja, det finns ett utkikstorn som man kan se ner till den andra världen. Men tänk efter noga om ni verkligen vill se dem, det är inte säkert att man mårbättre efteråt." sa han alvarligt.

(Ja visst är den )

Fai såg på Sev "jag måste få veta, det spelar ingen roll, jag måste få veta" sa han bestämt
"Ja men i så fall, följ mig" sa Sev och började gå

De följde efter Sev, ut genom bakdörren och de följde en smal stig ut på en stor oändlig äng.
Husen bakom dem blev mindre och mindre och de kom tillsist fram till ett högt guldfärgat torn som glänste i solskenet.