Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon log och såg sedan på John med en allvarlig blick.
"Så vad ska vi göra?" Hon såg oroad ut och såg mot dörren som ledde ut.
"Jag kanske ska gå till skeppet. Jag är inte i toppform och att dricka gör det bara värre." Hon reste sig och vinkade mot John.

"Kiliah! Du kan inte gå själv..!"
John stapplade efter henne efter att haft i sig glaset han nyss fått beställt. Han skyndade efter hennes steg. "Du har rätt, det kanske är bra att vi är på skeppet, vi skulle inte vilja att något händer det, eller jag menar, händer Sammi något.", sa han och satte armen om henne för att stödja sig mot henne.
De kom ut i värmen igen. Solen hade lagt sig lägre vilket betydde att det närmade sig kvällen nu. Det var skönt eftersom hettan inte var lika påtaglig då. "men jag är säker..", sa han sedan. "..Jag är säker att vi inte behöver oroa oss." John sänkte rösten. ".. hoppas jag."

"Om någon behöver hjälp till skeppet så är det du John." Hon höll honom i armen och gick ut och nickade.
"Det hoppas jag med." Hon blev tyst och rörde sin skadade arm och slöt ögonen.
"Det där halsbandet skrämmer mig."

John låtsades inte höra på och skrattade bara.
När de kom upp på skeppet igen gick han fram till bordet och slog sig ner på bänken som omringade det. "Halsbandet..", suckade han och sneglade mot däck. Han hade inget val, tyckte han och reste sig igen. Han försvann ner för att hämta halsbandet och kom tillbaka med det i sitt grepp. "Det här.. Det är något med det. Men vad? Jag vet inte.", mumlade John och satte sig ner på bänken igen. Han iakttog det när han höll det i sin hand och granskade det nära genom att hålla det nära ansiktet. Det var ett vackert smycke tyckte han, men känslan, när han höll det i handen var otäck. Han kände sig genast iakttagen, kall och obekväm. Han släppte smycket så att det föll till bordet. "Vad ska vi göra, Kiliah? Vad ska vi göra åt det?"

Hon såg efter honom och såg sedan bort.
"John är du tvungen att ta upp det? Jag hatar det där halsbandet. Det gör mig olustig." Hon lade armen om sig. Det var kallare och hon så sig om.
"Det är något med det där halsbandet."

"Du har rätt. Det är det. Kanske det är bäst att vi bara gör oss av med det?", frågade han henne och plockade upp det igen i sin hand. Han granskade det och reste sig för att gå mot kanten av skeppet som vette ut mot vattnet. "Om jag bara släpper det här, i vattnet, kanske vi bara kan glömma det då.", sa han och funderade. Något i honom ville inte släppa det.

"Nej!" Hon såg på honom med en oroad blick.
"Om du gör det kommer något hemskt att hända. Jag känner det på mig." Hon såg olyckligt på honom.
"Gör det inte snälla."

John såg förvånat till Kiliah och nickade. "Du har rätt. Vi lämnar det här.", sa han och gick fram till bordet igen för att släppa ner det på bordsskivan. När han släppt det kände han en lättnad i sig. "Det där halsbandet.. det gör mig orolig. Kanske behöver vi en extra syn på det, någon som förstår sig på det. Ska vi fråga Cun?", sa John och såg upp mot Kiliah igen samtidigt som han kliade sig på hakan och såg ut att fundera. Det oroade honom att halsbandet hade en sådan negativ effekt. Vilken skada gjorde det egentligen? På honom själv? På Kiliah? Eller besättningen, eller till och med Sammi?

"Vi kan inta göra det nu iallafall. Det är sent." Hon såg oroat på honom och började gå mot trappan.
"Jag går och lägger mig." Hon såg över axeln och log svagt innan hon försvann och lade sig efter att att Sammi sov.

John dröjde kvar på däck efter att han sett efter Kiliah. Han lade märke till besättningen som en efter en kom tillbaka till skeppet för att lägga sig. Inte alla förstås, då någon stannat kvar på värdshuset, säkert för att tillbringa natten där.
John suckade och tänkte på Kiliah, Sammi och Ethan. Just nu var de hans prioritet. Men halsbandet hade gjort en inverkan, han funderade vad det kunde bero på. Men så kom han ihåg Kiliah ord. Nu var inte tillfälle att lösa problemet. Imorgon, då kanske han orkade.
John bestämde sig för att själv lägga sig i sin kammare och försvann ner en våning i skeppet för att sedan lägga sig tillrätta i sin säng. Han somnade strax därpå.