Förändrad värld Lupple & Medi

Han nickade sakta, tankfullt. Han hade inte spenderat så många nätter med män så hur skulle han veta det? Och ja de flesta levde ju inte natten igenom. " Hur får man det att sluta?" Sa han lite otåligt.

"Jag vet inte. Det kan slutas själv. Eller så pratar man med personen när den har vaknat. Frågar hur det är.." Hon såg nu nervös ut.
"Tror jag." lade hon till.

Han såg på henne med en allvarlig blick. Se helt klart inte som de där hemma. De var vana vid hans frågor. Och svarade med bra och förståeliga svar. " Okej. Mycket bra. " Sa han lugnt. Hon verkade ju så nervös.

Hon såg på kvinnan i sängen.
"Har hon feber? Folk med feber kan yra i sömnen." Hon såg oroad ut.
"Vill du att jag känner efter? Jag är lite varmare än er."

Han såg på henne med en orolig blick. Nu fattade hon galoppen. " Ja tack. Det tycker jag du ska göra. " Sa han allvarligt.

Hon gick fram och lade en hand på Rhiannons panna.
"Hon är väldigt varm. Jag kommer med lite vatten och andra saker som kan vara bra." Hon såg oroad ut.
"Försök hålla henne varm trots att hon är varm."

Han såg på henne med skräck i blicken och bäddade in henne i ytterligare en filt.

Hon försvann och kom tillbaka efter tio minuter. Med en vagn fylld med saker.
"Här har ni en yllefilt." Sa hon och räckte över den. Tog fram en ett glas i plast och såg på honom.
"Ifall hon tappar det så går det inte sönder." Hon hällde även upp iskallt vatten och såg på honom.
"Det kommer snart en man med ved." Hon tvekade men tog fram sedan en karta.
"Det här är läkemedel som ska hjälpa med febern."

Han studerade vagnen med en allvarlig blick. Den såg bra ut. Den såg ut att ha det som behövdes. " Då måste jag väcka henne för att hon ska äta dessa?" Sa han tankfullt.

Hon nickade sakta och pekade mot en skål med frukt i.
"Tog mig friheten att göra en lite fruktsallad med glass. Det är gott jag lovar." Hon log svagt.