wolfy & rollspelare prs

”Inget spännande.” Han svarade på något sms som enligt avsändaren var viktigt och riktade sedan sin fulla uppmärksamhet till Cleo. Då bilen saktade in på motorvägen stelnade han automatiskt till men låtsades inte om det utan kramade bara om hennes hand.

"Kolla på mig." viskade hon då hon märkte att han blev om något stelare. Hon höll hans händer och kysste mjukt hans knogar några gånger utan att släppa honom med blicken.

”Det är ingenting, allt är bra,” svarade han med ett litet skratt. Vem försökte han ens lura? Ingen gick på hans lögn ändå. Han sneglade på henne, kände hur en svag irritation växte sig fram. Det gick honom något enormt på nerverna att han inte kunde släppa taget om det som hänt.

Cleo svalde hårt och satte sig i hans knä istället. Hon smekte hans kinder och bet sig nervöst på läppen, hon visste inte riktigt vad hon skulle göra för att han skulle må bättre.

Jonathan såg inte direkt på Cleo utan riktade hela tiden blicken åt ett annat håll. Han visste att hon bara ville hjälpa men han ville inte framstå som svag eller någon som behövde bli hjälpt, han ansåg det vara hans uppgift att vara en stödande klippa för henne.

Cleo tittade bort från honom när hon märkte att han inte ens verkade vilja ha hennes hjälp. Hon svalde hårt och satte sig tyst bredvid honom igen, visste inte alls vad hon skulle göra längre.

Då bilen parkerade utanför en klädbutik klev han ur och försvann iväg mot ingången. Kvinnan som ägde affären sålde endast finkläder i alla modeller och material, han hoppades bara att någon klänning skulle falla Cleo i smaken.

Cleo gick försiktigt ut och såg sig omkring, hoppades innerligt att Jordan följt med men till sin besvikelse så kunde hon inte se honom nånstans. Hon hade inte sett honom på ett tag.
"Jonathan, vart är Jordan?" frågade hon osäkert och kollade på sin pojkvän.

”I skolan,” svarade Jonathan kort. Den unga beskyddaren stannade vissa dagar på skolan. Han förstod Jordans val dock, han hade sina vänner där och eftersom han inte direkt var utprickad som beskyddare för honom varje dag kom och gick Jordan lite som han ville. ”Hur så? Saknar du honom?” Jonathan kunde inte hjälpa att han kände sig lite avundsjuk.

Cleo rynkade på pannan och nickade lite. Hon hade aldrig vetat att han fortfarande gick i skola. Hon vände sig mot honom och rynkade ännu mer på pannan, valde att inte svara på hans fråga. Hon såg sig omkring och granskade klänningarna som fanns där.