(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

"Två timmars arbete till, sedan får du lata dig!" sa Sam innan han fortsatte.
Alice log inte längre. "Jag vill inte....jag gjorde illa dig sist ju...". Visserligen kunde han tvinga henne nog, men hon trodde inte han skulle göra det.

Arvid suckade och försökte håla sig vaken han visste inte vad klockan var men han var trött han åter gick till boken och hade iallafal lärt sig enast lite i början han reste sig och försökte åter igen fly
Adam log mot Alice

De gick på ett tag till, tillslut sa Julian "Vi borde nog stanna nu...". Han var själv trött igen. Alice nickade instämmande och gled ner på marken.

En doktor tog tag i Arvid och ledde fram honom till hans pappa
" Han försökte rymma igen sir sa han
Adam föll ner på knää hellt slut

Sam suckade. "Har du inte lärt dig? Nu får du vara i plågor den sista timman". Han tog fram en till spruta och stack in i Arvid.
Alice pustade ut och kurade ihop sig mot ett träd.

Arvid skrek av de smärtsamma plågorna han försökte andas en doktor spände fast honom
" Det är klart för att testa de nya vätskorna sir sa han till Arvids pappa
Adam somnade mot sin vilja

"Bra, bra, men jag vill göra några sista justeringar, vi provar de imorgon" sa Sam som fortfarande var koncentrerad på annat.
Alice var trött, men kunde inte sova. Hon satte sig bredvid Adam och kysste lätt hans kind. Han såg fridfull ut då han sov.

Adam rörde sig inte men han hade en hemsk mardröm i natt
Arvids smärtor var över två långa timmar senare han var fastspänd på en hård bår han
" Jag ska vara snäll sa Arvid han stod inte ut med mer smärtor

Alice märkte att Adam verkade orolig. Äntligen kunde hon kanske återgälda lite. Hon la sig bredvid honom och kramade om honom samtidigt som hon mumlade lugnade ord.
"Bra, nu kan du sova" sa Sam. Men han släppte inte lös Arvid, han fick sova på båren.

Arvid sov snart medans han sov så förberede doktorerna honom för testerna han skulle tvingas ta nästa dag
Adam hörde Alice lugnade ord från nånstans långt borta