[PRS] Back to shcool

DET ÄR MIN TUR!!!

låt Levi_Nikiforov köra först sen kör du, oki??

Men kör du Elvira! Bara det inte tar 100 år XD

ok! KÖR PÅ ELVIRA!

Jag lyckas äntligen hitta min nya plats bredvid Niki som vanligt eftersom våran lärare vet att hon inte kommer att göra ett skit om hon inte sitter bredvid mig, och så någon Rachel (är inte det hon som stirrar på Niki i princip hela tiden?). Jace sitter i andra ändan av klassrummet och Edward skolkar som vanligt. Ja, ja det kunde ha varit betydligt värre.

vems tur...? XD

Nästan direkt efter att Niki och Lydia gått in så kommer de andra killarna in i klassrummet.
Ugh, kul. Hela högen är från ishockey-laget och fotbollslaget. Några av dem kommer hitåt för att snacka med Jace.
Åh nej, grabbvarning.
"Ayyyy, bro!" ropar Jace medans han sträcker fram handen och dunkar nån i ryggen. Killarna börjar cirkla runt honom som flugor.
Gud så töntigt. Undrar om Edward kommer? Hoppas inte det, annars kommer vi inte få någon vidare lugn lektion.

Okii

Jag sneglar på Niki och måste verkligen bita mig i läppen för att inte säga nåt.
Till slut går det inte mer och jag frågar
"Är ni duktiga i biologi? För det är mitt sämsta ämne"
"Jag är duktig i alla ämnen, DUH" säger Lydia och bitch blickar mig
"Jag är duktig i alla utom biologi" svarar jag och ger henne en exakt likadan blick.

Jag slår upp dörren till klassrummet och alla killar strömmar fram till mig och ger mig en dunk i ryggen.
"Whats up my bros?!" ropar jag högt.
Alla kollar på oss förutom Ren och Rachel som himlar med ögonen. HERREGUD! Får man inte ha lite roligt utan att de töntiga alltid ska stirra på en? Utan att tänka mer på det sätter jag mig på min plats och börjar prata med killarna om matchen i helgen, Canada mot USA.

Jag kan inte bli annat än förvånad av att Edward dök upp, han skolkar liksom nästan alltid från biologin. Men jag antar att det systemet inte håller i längden.
"Rachel, har du möjligtsvis en penna jag kan få låna?" frågar Niki mig helt plötsligt (gud vad hon har vacker röst, den är ganska ljus men ändå fyllig)
"Uhm..... Ja......" säger jag och börjar rota i mitt pennskrin