fantasy roll

Neflite hade tagit sig hem och kontaktat stjärnorna för att se när demonen skulle bryta sig lös.
Perfekt, i morgon kring 12.00 var det dags.
Det var perfekt, dessutom om han inte var helt ute och cyklade så var det helg i morgon.

Ezra satt och väntade. Att vara tidig var hon van vid, men det var endå lika tråkigt varje gång. Hon försökte komma ihåg hur många gånger hon varit tidig pågrund utav sina föräldrar men det var så många gånger att hon tappade bort sig. Ezra lyfte blicken från marken och såg sig omkring. Folk var påväg hem nu och med den klassiska musiken i bakgrunden såg det ut som om hela scenen var från en ny gammal film. Hon log lite åt tanken. Sedan bröts musiken plötsligt av ett plingande. Hon hade fått en instagram notis. Cass hade lagt upp en ny bild. Hon öppnade notisen och gillade Cass bild. Hon hade tydligen åkt till simhallen för att träna. Ezra skrollade igenom lite fort. Hon kom till sin egen bild som hon tagit för ett par dagar sedan. Hon hade fått tre nya kommentarer. Hon läste dem. De var hatkomentarer allihop. Någon hade skrivit att hon var en jävla hora som borde brinna i helvetet för att hon trodde att hon var så jävla cool och vacker trots att hon såg så jävla ful ut. Resten av kommentarerna gick i samma stil. Hon suckade. Hon var så jävla trött på allt hat. Hon stängde ner mobilen och satte sig och bara väntade istället.

Neflite såg på klockan och teleporterade sig en bit men inte för nära men i en gränd i närheten av stationben och han gick ut så att han kunde se henne och såg henne sitta en bit bort.

Hon hörde en knall igen. Ingen annan hade reagerat denhär gången heller. Hon blev lite förbryllad. Var det bara hon som hörde det eller kunde fler göra det men bara ignorerade det? Hon rynkade pannan.

Neflite närmade sig henne och sa.
- Hej Ezra, ursäkta om jag är lite sen-

Hon vände sig om på bänken. Masato var där nu. "Å, hej! Nej, det gör inget. Är du redo så kan vi kanske starta nu på direkten?" Hon reste sig upp från bänken som gav ifrån sig ett jämrande ljud.

Masato nickade och sa.
-Ja jag är färdig.

I ögonvrån såg han Zoisite och han skickade telepatiskt en tanke.

**Inget att oroa sig för din jänta, detta är bara en del av min plan**

Zoisite verkade godkänna det eftersom hon försvann

"Okej, kom!" Hon reste sig upp och gestikulerade åt Masato att följa efter henne. Hon gick en bit för att sedan vänta in Masato. "Vill du ta skogsvägen eller den asfalterade vägen?" Hon sa det med tillgjord proffsighet för

Neflite hade lust att skratta elakt åt hennes kommentar men sa bara.
-En bra joggare eller springare min unga dam väljer alltid att springa på det mjukare underlaget eftersom det blir jobbigare

Ezra skrattade åt Masatos tillgjorda entusiasm. "Följ efter mig!" Hon började jogga igång lite för att sedan öka i tempo mot skogslingan.