Forbidden love between the dark and the light side [PRIVAT Memory & Zora]

Jane kollade på hnom och log emot honom
-Det gör jag gärna. Eller lär du söka upp mig själv när jag behöver dig som mest.
sa hon nu mjukt och petar till han på armen en gång.

Alec lyssnar
-Vi har hållit ihop sen jag föddes, dock e hon 100 år äldre än mig
sa han mjukt och gick lugnt vid hennes sida
-jaså? har hört det
shaan

Blaze motstod lusten att ge henne en kram. Han kunde inte gå runt och krama folk han inte kände så bra.
"Du kanske kan komma och se hur jag bor en dag," föreslog han. Det vore väl inte mer än rättvist att hon och Alex nästa gång det var dags för ett möte kom och hälsade på hos ljusalverna.


"Hon är kanske lite som en äldre syster för dig?" undrade Jessa. Jane hade hundra år mer livserfarenhet av Alec, hon gissade att han nog hade lärt sig ett och annat av henne.

Jane log till emot honom
-Gärna, jag skulle behöva se andra saker än mörker
sa hon mjukt itll honom och hörde nu Alecs steg.
-Alec
sa hon och stänger boken och log till

Alec lyssnar
-Helt rätt hone min syster på ett vänster
sa han och öppnar dörren och spgå på dem
-Jane det e dags få din ja såkallad sockertopp redo vi rider om 10
sa han och Jane reser sig
-Yes
sa hon och log

Jessa stannade till bredvid Alec. Hon såg i tur och ordning på alla tre innan hon lossade blomman från sitt hår. Sedan vände hon sig mot Alec och fäste den i hans hår istället.
"Jane, håller du inte med mig att han passar bra med en blomma i håret?" undrade hon med honungslen röst.
Trots att hon inte riktat sin fråga mot Blaze nickade han ändå ivrigt och kunde inte hålla sig för skratt.

Jane granskar Alec som lät dne sitta tills jane gjorde sin min och han tog av den direkt och gav Jessa dne
-Vädligt söt faktiskt, du borde ge han en blomsterkrans nästa möte.
sa hon och flinr och gick iväg men kom efter en stund senare utan bok.
-Ska vi rida då? vaktnera e redo
sa hon och nickar ut ur fösntret.

Hon gav Alec en triumferande blick då Jane höll med om att han var söt med blomman i håret. Eller söt var nog fel adjektiv att beskriva hans utseende. Han var stilig, attraktiv.
"Nu har du ingen som helst anledning att inte ha blomman som prydnad i håret. Det är jag, Jane och Blaze mot dig," skämtade hon. När Jane återvände till rummet och frågade om de inte skulle ge sig av nu då vakterna var redo. Hon nickade och sträckte ut handen mot Blaze som fortfarande satt kvar i soffan.

Alec gick ur rummet och Jane gick rättt fort efter honom
-vi måste vara hemma inom 5 timmar Alec, du vet att förstra runan din kära Isabella gjorde på mig kommer ta slut på mig och dig
sa hon och Alec lussar
-det e värt för fred, jag klara mig annars lämnar jag väl dig i skogen på deras halva så du slipper allt skit
sa han retlgit och Jane suckar
-då sökerjah upp dig ovh förgiftar dig
sa jane

Jessa tog sin väns hand i sin innan de följde efter de två mörkeralverna. De hade minsann en intressant relation till varandra men hon var säker på att det var ungefär som syskonkärlek. Alla kivades ibland. Väl ute på slottsgården väntade hon på vidare direktiv. Hon antog att hon skulle få rida tillsammans med Alec igen och Blaze hade antagligen ingenting emot att umgås en stund till med Jane.

Alec tog tyst sin häst och bar upp Jessa och svingar sig lätt upp bakom henne och tog tyst tyglarna. Jane hoppar upp på sin häst och räcker sin hand som hjälp upp
-hopp upp sötnos. Moon vill iväg
sa hon och flinar och hästen kollar på blaze med

Precis som vid deras första träff i skogen lyfte han upp henne på hästen utan problem. Hon vände lite på huvudet för att kunna kasta en hastig blick på honom över axeln och le prövande. Sedan vandrade hennes uppmärksamhet vidare till Blaze som fick hjälp av Jane att ta sig upp på hästryggen.