Öppet PJ rollspel

"Hmm..... Något i stil med....." Kayla tänkte. Vad var Ares djur? "Ett vildsvin... Och sen får vi alla att gå ut, och då skrämmer vi dom med ett skrikande långt bortifrån. Alltså du jag eller Alex. Sedan får vi dom att gå dit, igenom att någon kommer springande och ropar HJÄLP! Någon är skadad! Och sedan gömmer man sig, och sen så skrämmer vi skiten ur dom när de är i skogen. Sounds good?"

Sharon log. Folk var fortfarande litet vaksamma mot henne (hennes pappas fel), och om ett av Hades barn sade att någon håller på att dö så trodde man på det, utan frågor. Det var en äcklig förmåga hon hade, att känna på sig när folk höll på att dö, när de var utom räddning eller döda.
"Perfekt. Men hur menar du med vildsvinet? Min tanke var att jag kan springa in till dem och säga att nån är skadad. Så leder jag ut dem i skogen så?" hon funderade lite, och ett leende spred sig på hennes läppar.
"Jag har också en ide till vad som verkligen skulle skrämma skiten ur dem."

"Tell meh, broh!" Sa Kayla med ett leende på läpparna.
"Men vi måste vänta på Alex först...."

Sharon flinade.
"Jag kan berätta igen när han kommer." hon var litet otålig, det fick hon erkänna.
Hon visste att många trodde att hon kunde kalla fram döda, vilket hon inte kunde. Men det visste de inte.
"Vi klär ut dig eller Alex så att ni ser riktigt, riktigt hemska ut. Typ som zombies. De flesta tror att jag har massa weird krafter som att kalla fram döda, vilket jag inte kan. Men det vet inte de att jag intr kan. Så jag lurar dem att jag typ kallar fram dig eller Alex för att typ hämnas eller nåt. De kanske är stridssugna men de flesta utav dem är riktiga fegisar inuti."

"Jag Kan ju vara 'den döda' eftersom att ingen vet vem jag är." Kayla flinade lite." Har du smink, ketchup och tomatpuré?."

"Okej... Är det här lägret 100% säkert?"
Sam såg hoppfullt på Alex. Hon ville inte att massa monster plötsligt skulle komma efter alla här, det skulle inte vara så kul. Nej vänta, det skulle vara en kattastrof.

"100 %..... Vi har krigsövningar och tävlingar, monster i skogen osv fast så klart så kommer de oftast inte i genom skyddsväggen runt om lägret. Vi får uppdrag av gudarna som vi har en typ 10% chans att överleva men det är ett trevligt läger, vi tränas i säkerhet tills vi vet vad vi gör efter det får vi verkligen känna att livet är ett äventyr" sa Alex medan han tänkte på om han kunde komma på ett bättre sätt att förklara det.

Sharon skrattade.
"Jag kan säkert hitta något. Jag kan säkert hitta några kläder som vi kan riva sönder litet också." hon flinade. Det här skulle bli riktigt roligt.
"Vi kan göra dig iordning först innan vi hämtar Alex, så prövar vi om du är tillräckligt läskig för att skrämma honom", flinade hon.

"Haha, det blir skitbra." Hon tänkte en stund. "Och medans alla från Ares stuga är borta, så kan Alex placera en hink med något...... Äckligt i på deras dörr, så den första som öppnar den får en otrevlig överraskning." Hon flinade igen.

//detta blir bara värre och värre Ares barnen kommer döda oss... Alex som gillade dem, ja ja