Prs med AuroraAlexius

Aurora log och kollade på honom.
Det pirrade till i magen på henne.

Will mötte Auroras leende. Han kände sig något fånig som bara satt här och log, men han kom inte på något mer att säga. Han kollade på sin klocka, kanske borde han börja röra sig ner till middagen?

" Vad tycker dina vänner om att du umgås med mig?" Frågade Aurora.

Will såg något förvånat upp på Aurora. Den frågan hade han inte väntat sig. Han skrattade till.
"De tror nog att jag förlorat förståndet", sa han lättsamt. Han log när han tänkte på Dorian, Gideon och Elsa. "Men de litar på mig tillräckligt mycket för att låta mig göra det jag tror är rätt. Om jag vill umgås med dig så kommer de inte hindra mig"
Han gav henne ett leende, och la sedan till: "Även om de antagligen kommer reta mig för det tills vi dör"

Aurora flinade.
" Jag känner mig skyldig till dig för allt du har gjort för mig" sa hon och tog hans hand.

Will kunde inte låta bli att rycka till, och hann tänka att han borde dra undan handen. Men hans kropp tyckte något annat. En varm känsla spred sig genom hans kropp när deras händer rörde vid varandra, och han tryckte lätt hennes hand.
"Du får väl betala mig tillbaka på något sätt så", sa han och log mot henne. Det var meningen att det skulle låta som en skämt, men han var inte säker på att det framgått. Det kändes som om han hade pixignomer i magen när han såg på henne, och han fastnade i hennes klarblå ögon.

Aurora kollade på honom och log.
" Skulle du kunna fråga madam pomfrey om jag får lämna vill inte ligga här längre" sa hon.

"Absolut", svarade han och tryckte hennes hand en gång till innan han reste sig upp och gick bort till madam Pomfreys kontor. Han knackade på.
Madam Pomfrey öppnade genast. "Ja?" sa hon och kastade en blick ut i sjukhusflygeln, men när hon såg att det inte verkade vara nån döende där så vände hon blick mot Will igen.
"Miss Red undrar om hon får lämna sjukhusflygeln nu?" frågade Will och gjorde en gest bort mot Aurora. "Jag skulle säga att hon verkar må mycket bättre nu.
Madam Pomfrey gav honom en granskande blick. "Vi får se", sa hon bara och gick bort mot Auroras säng. Will följde efter.

Aurora kollade på madam pomfrey.
" Jag känner mig mycket bättre" sa hon.

Will stod vid sidan medan madam Pomfrey gjorde en snabb undersökning.
"Du verkar frisk nog", sa Pomfrey tillslut. "Men jag skulle råda dig till att ta det lugnt och inte stressa"
Will log uppmuntrande åt Aurora.