Är det någon som vill rolla kunglig och fattig eller kunglig och kunglig?

Atemu tittade på henne och sa.
-Det finns en läkare på palatset.
Det är läkarens uppgift att göra henne frisk inte din.
Så du städa och de t är noga och inte slarvigt som du gjort idag.
Och sluta säga emot mig.
Du är inte min personliga tjänare så kom inte och be om att få vara ledig.

- Men läkaren har kollat till henne och säger att hon kommer dö, sa jag upprört.
- Snälla jag måste få ta ledigt en dag för att försöka komma på ett sätt att rädda henne, sa jag.

Atemu skakade på huvudet och sa.
- Hur dum tror du att jag är.
Min mamma hade samma sjukdom och även min pappa och alla sökte efter ett botemedel men det finns inget.
Dessutom så ska alla tjänare med ner till arenan i morgon.
Du är inget undantag.

( Suck på den tiden fanns det inget botemedel för dödliga sjukdomar

Jag sjönk ner på en stol och grät.
- Kan den här dagen bli värre, grät jag.

Atemu suckade och gick och låste dörren och satte sig ner framför henne och hade nästan list att ta hennes händer i sina men behärskade sig och sa.
-Isis du är en väldigt vacker tjej och jag verkligen ledsen att din mor drabbats av samma obotliga hemska sjukdom som mina föräldrar och jag önskar verkligen att det skulle finnas ett.
Jag har fortfarande ute massor med människor som har erfarenhet av växter och sådant för att en dag kunna hitta ett botemedel för det.
Men chansen är väldigt liten att de skulle hitta ett idag eller tidigt i morgon.
Men att mata och duscha din mamma gör henne inte frisk.
Du måste gå på för din mammas skull.

Han kände sina egna tårar när han tänkte tillbaka på sina föräldrar

Jag kollade gråtandes upp på honom.
- Jag är bara 17 år jag kan inte ta ansvar för mina småsyskon men jag vill inte förlora dom heller, grät jag.
Jag gömde ansiktet i händerna.

Atemu tittade på henne och sa.
-Jag kan avvara en Trontjänarna till det Isis.
tro det eller Isis.
Jag är bara 17 år och har ansvar över ett helt land.

- Jag skulle aldrig klara det, snyftade jag.
- Jag är orolig för Nef, Ausar och Hamadi dom beter sig annorlunda, snyftade jag.
- Tänk om du tycker jag är en värdelös syster, snyftade jag.

Atemu satte sig närmare henne och sa.
-Du är absolut inte en värdelös syster Isis.
Du är en väldigt vacker ung kvinna som bryr dig väldigt mycket om din familj.

Han ville ta henne i sina armar men han var osäker på om han skulle göra det och om hon skulle gilla det.

Jag kollade upp på honom.
- Jag är tacksam att jag fick prata med dig, sa jag och torkade tårarna.
- Förlorar jag min mor så har jag inga föräldrar efter som min far har övergivit familjen, sa jag tyst.