PRS(fashion7)

(Ja, han. Flamma?? Hon heter Fire på engelska... Mycket bättre )

Nash sov tungt men oroligt i sin sjukhusssäng. Valeria hade fått på honom nya rena kläder och bytt hans lakan. Under morgonen tycktes Nash ha blivit lite bättre, men då och då vaknade han och spydde så mycket att man kunnat tro att det var hela hans kropp som åkte ut ur munnen på honom, med blindtarm och allt. Tur dör honom att fallet inte var så.
Plötsligt vaknade Nash och med ett stön hävde han sig upp på ostadiga armar, i sittande ställning i sängen.
"Vatten.." hostade han.

(Jag har bara läst dem på svenska men ja hon heter Flamma då xD)

Mina hade precis rest sig för att gå då NAsh vaknade och hostade. Hon sprang snabbt fram till en kanna med vatten och hällde upp i en stor mugg. Hon tog sig sedan tillbaka och satte muggen mot hans läppar och lät vatten rinna ner i hans mun.
"Såja" mumlade hon och försökte låta lugn. Hon fortsatte ge honom vatten och strök undan hans hår.

(Men Nash kanske inte behöver vara spysjuk hela tiden? Kanske att han är sjuk och svag bara sen? xD)

(Uäh xD)

Nash drack vatten i små klunkar, hostade till ibland men annars var han bättre, verkade det som. Valeria kom fram till dem. "Hur mår vi idag då?" frågade hon. Nash ryckte på axlarna och drack lite till. "Tack!" pustade han åt Mina.

Mina ställde ifrån glaset efter en stund och satte sig ner vid honom igen. Hon såg upp på Valeria. "Med mig är det bra..." mumlade hon även om hennes mage värkte lätt av såret. Men det hade inte varit djupt. Hon såg sedan på Nash igen och smekte lätt hans hår igen. "En av soldaterna sköt mig med en pil...Jag vet inte riktigt varför...".

Nash lutade sig lätt mot Mina oh blundade åt beröringen. "Hm... Var är han nu?" frågade han med rosslig röst. Han satte sig rakt igen och såg efter Valeria då hon gick för att sköta om någon som spydde.

Mina ryckte lätt på axlarna. "Jag vet inte riktigt, fängelsehålorna tror jag....De bar hit mig så jag hann aldrig se...". Men de skulle väl förhöra honom antog hon. Hon fortsatte smeka hans hår. "Du måste bli frisk snart...Kapterna börjar undra vart du håller hus...Och jag tror alla behöver dig".

Nash nickade. "Jag tror jag är tillbaka snart. Om någon dag eller två.."

Mina höjde lätt på ena ögonbrynet, hon trodde inte han skulle orka jobba så snabbt men hon sa inget mer om det utan byte ämne. "Alla är väldigt duktiga att skjuta nu, jag tror inte era fiender ens har hälften så duktiga bågskyttar, du har en bra arme".

Nash log lättat. "Bra. Du skulle inte kunna skicka ner Mina hit, med papprena som skickats hit senaste veckan? Jag bjöd nämligen hit en man som jag hört vill störta mig." sade han och lutade sig tillbaka. Han ville veta säkert vad som föregick i riket, och tänkte inte låta sig fall för en pjåskig gammal Lord.

Mina nickade. "Jag ska göra det när jag går härifrån, men slit inte ut dig" sa hon mjukt innan hon höjde lite på ögonbrynet. "Om han verkligen vill störta dig så kommer han inte säga något eller avslöja det för dig...". Av sina egna ord fick hon en ide. "Låt mig prata med honom...Han kommer säkert tycka att jag bara är en dum, vanlig kvinna och skryta för fullt för mig ifall han har några planer att störta dig!" sa hon ivrigt.