Privat rollspel(fashion7)

Helene satt än fast med männen då hon fick syn på Eric. Hon fångade hans blick. Hennes ögon var rädda. "Eric...". Mannen skrattade bara och försökte kyssa henne med alkoholluktande mun.

Eric fick syn på Helene. Han gäspade stort och gick fram till henne. Han tycktes inte märka männen, hade bara ögon för henne. "Vad gör du här? Skulle du inte...hämta något?" frågade han och försökte minnas vad som hänt och sagts innan han somnade. Det enda han mindes var sin dröm och han ryste tyst. "Kom!" sa han.

Helene stirrade på Eric medan mannens läppar kom mot hennes hals. "Eric" sa hon igen, nu skrämt. "Hjälp mig..Snälla...Jag kommer inte loss". Hon förstod inte hur han kunde tro att hon bara kunde komma.

"åh!" utbrast Eric när han fick syn på mannen. Han lyfte med oskyldig min upp foten och sprakade till mannen i ansiktet. Sedan tog han Helenes hand och drog upp henne. "Vad skulle du hämta u igen?" mumlade han fundersamt.

Helene såg upp på Eric, blek och skrämd. "Jag skulle hämta mat till oss" mumlade hon. Det hon hämtat var nu uppätet av männen. Sakta gick hon mot disken igen och hämtade mer.

"Hm. Då hämtar vi det nu då.." sade Eric frånvarande och gick småvingligt mot köket. Han var inte riktigt där, han verkade inte ha vaknat ur sin dröm helt.

Helene nickade. Snart hade hon maten igen och började gå uppför trappan till deras rum. Hon var hungrig och ville bara kunna komma därifrån så snabbt som möjligt.

Eric gick före Helene upp i trappan. Han var trött och full, och rätt hungrig också. Då han kom in i rummet stönade han ich föll ner i sängen. "Ugh. Jag dör av trötthet!" ,mumlade Eric.

Helene sjönk ned bredvid honom och knaprade långsamt på en smörgås. "Då får du sova mer" konstaterade hon mjukt. "Så fort du vill så kan vi rida vidare sen". Hon ville komma därifrån. Försiktigt strök hon Eric över kinden som var lite sträv.

"Mmm..." gäspade Eric och makade sig in mot Helene. Snart sov han åter tungt, men oroligt. ännu en gång hemsökte Nathan och Helene hans drömmar.