PRS(Isse Weasley)

"Han är jätte snäll..." Sade hon lågt och tog en tugga av sin mat.

"Tycker inte jag" muttrade Thomas och såg in i hennes blåa ögon. "Han verkar så sliskig och...". Han avbröt sig själv för att inte låta korkad.

"Jaja..." Snäste hon och dukade undan, vad son helst för att komma därifrån. Hon macherade ut ur rummet.

Thomas tystnade helt då hon snäste åt honom. Han ångrade sig lite nu, han ville inte göra henne sur...Han visste inte varför men han ogillade henne inte fullt så mycket som förut.
Han tog sig upp ur stolen och började gå mot övervåningen.

Shadow suckade, hon ville inte vara så elak och ångrade sig lite. Hon diskade snart klart och gick ut ur rummet. Solen höll på att gå ner och hon fick en idé.
"Toooooomy! Kom så går vi och ser på sonedgången!"

Thomas sken faktiskt upp lite då han hörde henne och kom genast. "Visst!". Han log lite svagt. "Förlåt för förut..." mumlade han och började gå ut.

"Äh, gör inget!" Hon skrattade bort det och tog tag i hans arm och drog honom dit dem skulle.
Hon ledde dem över gräset och fram till en klippa.
Dräifrån var det 1oo meter stup ner mot havet och solen glänste över vattnet.

Thomas log stort. "Det är vackert...". Han såg storögdt på allt och log.

Hon drog ner pojken på marken så de satt och Shadow lutade då sitt huvud lätt på hans axel. "Mm..." Höll hon med. Och de såg när solen långsamt gick ner.

Thomas rodnade svagt då hon la huvudet mot honom och la försiktigt en arm om hennes axlar. Då solen var nere satt han kvar, njöt lite av närheten.