{Prs} Dragon Fantasy & fashion7

"Tja, vi kan ju göra såhär eller hur?" sa Michael enkelt och kastade en liten kniv mot en ovanligt stor duva. Duva landade några meter ifrån dem, fortfarande levande, men rätt död. Michael flinade charmigt mot Evin innan han tog tag i fågeln och vred nacken av den. "Jag vill gärna ha mina kläder tvättade!" sa han sedan bestämt.

Evin log lätt och nickade gillade. "Bra, då har vi mat med." sa hon men hon var imponerad. Sedan tog hon av grytan och visade honom hur han skulle tvätta. Medans han gjorde det nackade och rensade hon fågeln innan hon satte den över elden för att grillas.

Snart var hans skjortor rena. Då bytte han till nya byxor och tvättade de gamla. Hela tiden visslade han den glada lilla melodin han fått höra som barn. "Luktar gott!" log han tillslut mot Evin och fågeln.

Evin nickade och såg sina egna kläder, "Har du lust att fortsätta tvätta då du ändå är igång?" sa hon och log lätt och vände på fågeln, det doftade verkligen underbart.

"Visst, det var kul att tvätta." svarade Michael enkelt. Det vattnade i munnen på honom av lukten från duvan.

Evin drog av sig skjorta, byxor och strumpor och gav till honom. Hon var van att vara lättklädd i alla hennes uppträdanden och hon hade underkläder. Sedan sökte hon i sin packning, "Grönt var det du sa, duger denna?" säger hon lite roat och drar fram en mossgrön skjorta.

Michael granskade Evin av vana och nickade bekräftande så fort den gröna tröjan kom med i bilden. "Den och..." började Michael och rotade i hennes väska. Evin hade mycket kläder! Tillslut hittade han en beige ridbyxa. "...den här ska du ha!". Nu log Michael nöjt.

Evin ser på byxorna och nickar men rycker på axlarna, "Visst om du säger det så." sa hon och klädde på sig dem som han sa. Hon tyckte att det var ganska roande, men visst kunde hon klä sig så, och kanske var det snyggt med även om hon inte var det.

När Evin klätt på sig spreds ett underligt leende över Michaels läppar. "Du är vacker. Jag har faktiskt inte tänkt på det, men vacker är precis vad du är." sa han lugnt och började dela upp duvan till dem båda. Hans mage kurrade lågt och lika lågt skrattade Michael åt sin mage.

Evin såg förvånat på honom och rodnade lätt, ingen hade sagt så till henne förr. Ingen hade menat det om de inte ville få ut något annat av det.
"Tack..." sa hon och visste inte vad hon skulle säga så hon sa inget mer, så hon satte sig på gräset och började äta sin del.