Star Trek [PRS] Dragon Fantasy &Scorpius-Hyperion-Malfoy

"Människa då, vad spelar det för roll?" mumlar han "Men..jag tycker inte att det är dåligt att du klarade dig." han nickar lite. "Men jag lämnar dig ifred." han börjar gå iväg.

Hon rycker på axlarna och ser på honom, "Du verkar bara tycka att rasen är viktig." sa hon och nickade, "Hej då, hoppas du hade det trevligt igår." säger hon och sluter ögonen för att försöka sova.

"Det gör jag inte." mumlar han och går iväg argt snabbt.

"Jo." säger hon bara och stönar lätt av smärtan i ryggen. Visst hon fick skylla sig själv som inte tog emot smärtstillande men, ja? Hon var bara sådan, ville klara allt själv.
Dock hade hon fått order av kapten att ligga kvar, annars hade hon säkert redan varit uppe även om hon klarat det eller ej.

D'Tan går och pratar med doktorerna om hennes tillstånd. "Bra, se till att få det gjort, hon är en del av våra besättning." säger han och ser lite surt på läkaren

Hennes vägran att ta medicin får snart följder med sårfeber. Och nu visar läkarna ingen nåd, de håller fast henne och tvingar i henne medicin. Hon ser surt på dem, men känner sig faktiskt bättre inom någon timme och kan vara på fötter och leta efter de andra.

D'Tan sitter utanför sjukhuset och pratar med någon äldre man som har några ärr i ansiktet.

"Hej." säger Kestra till dem på deras språk. Hon har en topp av ett tunt material som inte skall skava mot såren, det enda som skaver är möjligtvis bh:n men vad ska hon göra åt saken? "Vet du när vi lämnar planeten?" säger hon till D'Tan.

D'Tan ser på henne. "Om två dagar men du får säkert gå till skeppet om du till." säger han och ställer sig upp efter han har ursäktat sig själc från mannen. "Om du hinner må bättre så kanske du skulle vara intresserad att se lite mer av staden?" frågar han och ser rakt in i hennes ögon.

Hon skakar på huvudet, "Nej, jag vill inte till skeppet. Glad att jag slipper sjukhuset bara." mumlar hon sedan, då hon aldrig gillat att vara där, det gav henne kalla kårar.
Hon ler lite, "Gärna, jag skulle gärna vilja det. Jag mår bra." säger hon avfärdande, för hon kände sig bra även om läkarna sa en annan sak, eller hon ignorerade att de hade rätt.