PRS(AlexZz och Jessica Tonks)

"Låt bli det där!" sa Mia och tryckte filten på Benjamin igen. Hon visste att det inte var kul, men han behövde ju ändå vila.
"Hur mår du då jänta?" frågade skogsvaktaren som nu stod och studerade de där två i dörröppningen. "Jag mår bra, jag brukar inte bli sjuk så mycket.." svarade hon.
Men när hon väl blev sjuk blev hon rejält sjuk, hennes förmåga brukade också flippa ur då och det brukade flyga omkring saker.

"Du borde vila du också." Flinar Benjamin och känner sig en smula stolt för att ha lyckats hålla sig som människa i kanske någon minut nu. Tänk om han har influensan? Det vore riktigt, riktigt illa. Han har haft det en gång och ärligt talat så var det inte roligt alls. Lungorna värkte, febern steg, hans krafter löpte amok... inget kul. Fast den gången så var han ju ensam.

"Jag är inte sjuk, och det finns inga mer sängar heller" sa Mia. Hon var bara kall efter att ha suttit utomhus i regn hela natten.
"Som sagt" sa skogsvaktaren. "Det finns mat i skåpen, jag måste gå och jobba nu, men jag kommer tillbaka till kvällen". Sedan gick han iväg och stängde dörren efter sig.
Mia satte sig på en stol och sa "Hur mår du?".

(I am terribly sorry, trodde jag svarat på detta. o_o Och det där lät nästan formellt. xD)

"Fast eftersom jag är sjuk och byter från kött till sten så kan jag lika gärna ligga på golvet." Konstaterar en riktigt envis Benjamin som tycker att andras hälsa är viktigare än hans egen, kanske det är därför han endast tog emot hjälp mot influensan när han låg medvetslös av den, i princip och då hade det varit Edwin som upptäckte honom, inte hans mamma eller pappa. Utan Edwin som bröt sig in genom hans fönster.

(Så kan det bli xD)
Mia suckade. Såhär envis hade inte ens hennes bror varit. Hon fick också erkänna att han hade lite rätt i det han sa. "Men de är ändå sjuk och du ska ligga i en mjuk och varm säng. Jag kan leta reda på några filtar åt mig" sa Mia.
Hon koncentrerade sig srdan och glaset svävade till kranen och fylldes på med mer vatten. Hon styrdr det sedan mot Benjamin.

Benjamin tar emot glaset, men handen smälter istället ihop med glaset och hans hand blir liksom glaset, om man kan beskriva det så.
"Underbart." Suckar Benjamin och dricker ur hans glashand. "Nu kommer jag vara skyldig skogsvaktaren ett glas." Fortsätter han och drar ned filten på golvet och lägger sig där istället.

"Inget jag kan göra för att få dig att ta sängen?" frågade Mia. Hon frös bara men Benjamin var ju riktigt sjuk nu. Hon satte sig på sängkanten och drog åt sig en filt som var vod fotändan av sängrn och viradr den runt sig.
"Vill du ha något att äta? Jag kan säkert göra i ordning något".

"Tack, men nej tack." Säger Benjamin som skakar på sin hand för att den ska bli normal igen, det fungerar liksom, den blir till gummi åtminstone. Det kan han leva med att den är. Glas är så skört att det inte riktigt skulle ha fungerat med tanke på hur han är som person, smått klumpig och kan man kalla honom risktagande?

"Om du säger det så, vila nuoch säg till om du brhöver något" sa Mia och la sig ner istället trots att hon var lite blött. Hon blundade men sov inte utan var beredd ifall Benjamin behövde hjälp.
"Väldigt säll skogsvakare det där" mumlade hon.

"Mm..." mumlar Benjamin som jobbar på att nästa sig in under sängen av en underlig, underlig impuls av att bara vilja vara därunder. Det var kallare härnere och Benjamin använder filten som kudde istället eftersom han plötsligt känner sig rätt kall igen.