Hungerspelen (24 stycken)

"Jag kan ta första passet", erbjöd Oliver sig och såg på de andra.

Eliin

Jag hade blivit lite skadad men bara en lite skråma, jag märkte såret efter bomberna

- Jag kan också ta det , så vi blir två , sa jag och sneglade lite mot Oliver

Eliin

Ah! Sa jag tyst och höl för såret lite lätt

[TildeW, du behöver inte skriva varannan gång. ^^ Personligen tycker jag det är bättre att man skriver längre och mer sällan, än kort och ofta.
Vill verkligen inte vara elak, men det är bara ett litet förslag. ^-^]

Elisabeth funderade på hur hon skulle göra. Det var för riskabelt att klättra ner nu. Skulle hon hjälpa Eliin? Ellie beslutade sig för att ta sig bort så gott det gick och använde träden. Hon gick från gren till gren tills hon kom tillräckligt långt bort. Förhoppningsvis hade de inte följt efter henne. Kanske skulle hon sätta upp en fälla? Hon valde att se om de hade följt efter henne, men satt beredd med en kniv om någon skulle komma. Kanske kunde hon knyta ett band runt skaftet för att kunna dra tillbaka kniven. Ellie täljde till skaften på knivarna så gott det gick så att hon kunde binda sitt rem runt dem. Hon spanade bort för att kolla om några var i närheten.

Eliin

Jag började gråta lite, så ont gjorde det men jag försökte stå imot. Jag kunde inte gå med det benet hur skulle jag nu få mat? Jag hade en ryggsäck med lite mat i jag tog lite mat, när jag ätit färdigt så gick jag och la mig. Och va på min vakt

[Jag håller med, men det gäller inte bara TildeW, utan också vissa andra, även jag ibland.]

Liam

"Ja, det låter bra" sa jag. "Ska vi dra till hornet och skaffa lite käk eller?" Jag gick först åt det håll jag trodde att hornet låg. Jag hade ganska bra lokalsinne i alla fall. Efter en liten stund såg jag hornet en liten bit bort. Precis när jag gick ut från skogsbrynet hörde jag första kanonskottet. Först blev jag livrädd. Sedan kom jag på att det var så många som dog första daen att de brukade vänta en stund med att skjuta av.

[Självklart ^^]

- Vem dog , Hur många kvar ? slank ur mig med ett ryck .

Mina läppar som redan hade blivit blodiga av torkan svedde . En rödblod droppe fallde ner till marken in i en liten vatten pöl .
Jag tittade raskt upp , rädslan kom krypande då verkligheten kom fram till mig ,Jag var på arenan . Vi var säkert i tv skärmarna nu . Undra vad dom där hemma säger ?