Vampire lady (privat)

Hon hade slutat att gråta och hon såg på henne och vände sig bort. "Du har accepterat det. Låt mig vara." Hon såg på en mus som sprang i väg och hon reste sig. "Jag vill inte veta vad ni gör men jag vill inte vara en del av det." Hon vände sig om och hon såg förfärlig ut. Blod på kläderna och ansiktet.

"Men du, jag har inte sagt att jag accepterat det." sa hon och drog en djup suck, "Vet du varför jag gjorde det? Vet du vad männen gjort mig?" sa hon bara, det var hämden som gjort det och hon hade gjort det på ett eller annat sätt om hon fått chansen ändå.

"Nej men jag såg hur dina ögon lös när du skulle få lära dig läsa." Hon såg på henne och tog henne i handen och drog med henne. "Vi går."
Hon lät sårad. "vi lämnar dem."

"Männen har utnyttjat mig flera gånger än jag kan räkna och andra med. De slåss och misshandlar folk och blir inte ens bestraffade för det. De våldförde sig på en 10- årig flicka." sa hon bestämt. "Det var därför jag gjorde det, det var därför mina ögon lös. Sådana män förtjänar inte att leva." sa hon förklarande och följde med Kendra, hellre vara med henne än dem.

"Jag bryr mig inte om vad män gör. jag måste bara bort."

"De rymmer." han satt på ett hustak med ett llende på läpparna. "Leka katt och råtta min vän?"

"Jag följer dig." svarar Adriana och de tar sig genom stadens gränder, som de såg ut kunde de inte vistas bland folk.

"Absolut." flinar han roat, det här skulle bli kul, och tyvärr allt för enkelt, vad trodde de egentligen?

"Okej ska vi följa dem eller bara dyka upp?" Han hoppade ner och började gå.

Hon såg på henne och nickade lite svagt. "bra. vi måste hitta något. Ett ställe."

"Följa dem, de kan ju få tro att de kommer undan." sa han smått roat och drog handen genom håret.

Hon nickade och såg sig om för att komma på något, "Bara så du vet, dör vi i solen." sa hon som i förbifarten till henne.

"Vi tar dem i utkanten av staden. Vi måste hinna hem du vet." han log och började gå.

"Då sätter vi oss på ängen tills solen går upp." Hon såg på henne.

"Låter som en bra ide, in vän." sa han leende och tog stegen efter de förymda kvinnorna.

"Vill du dö?" sa Adriana och fick en klump för hon visste inte om hon ville det.