Privat roll mellan mums och ginnyw123

Klockan ringer in. Matte, usch.

Nästa lektion är NO. Vi ska jobba med vatten...

Har helt glömt bort rollet, förlåt mig!

"Slå upp sidan 87" säger vår mattelärare medan hon går runt katedern.
Jag gäspar och slår upp boken.
"Vi ska fortsätta med geometri, gör klart till sidan 92 och visa mig sedan." säger hon kort och en suck går genom rummet.

Gör inget!!! Jag hade typ det med...

"Vatten består av små molekyler som består av atomer som blablabla..."
Jag hatar den här boken och jag hatar NO. Finns det något värre?
Men radion börjar skrapa igen:
"Tyskarna är påväg hit! Alla bör söka skydd innan de invarderar London. Det här blir ett slarvigt repotage men vi måste skynda oss! Vi behöver *evakueras!"
Då hörs det en ljudlig smäll...

Smällen hörs i hela London. Fönsterrutorna slås in. För en sekund blir alla i klassrummet paralyserade.
Sedan utbryter panik. Jag reser mig hastigt upp och följer strömmen av elever som skyndar mot skyddsrummet.

Gälla skrik är allt som hörs. Alla rusar genom korridoren för att springa ner till skyddsrummet. Glasbitar ligger på golvet och blänker. En svart rök sprider sig och alla får svart att andas. Jag får en hostattack och fallar till marken.

(Förlåt för inaktivitet)

Den svarta röken blir allt tyngre då vi skyndar till skyddsrumet, jag hostar och hostar, men jag hinner dit innan röken blir alltför jobbig.
Det är fullt av panikslagna elever, och lärare som är minst lika panikslagna men gör sitt bästa för att lugna ner dem.

"Annie!", ropar jag desperat. "Annie!"
Jag måste hitta henne, jag måste! Hon är den enda jag kan lita på, känna mig trygg hos nu när mamma, och förmodligen pappa, är döda.
Mina hostningar blir häftigare ju längre tid jag ligger här och långsamt försöker att röra mig framåt. Jag är astmatiker så det blir jobbigare än nödvändigt.
"Annie!"

Just när dörren är påväg att stängas hör jag någon ropa.
"Annie!"
Det är Lea. Jag springer ut genom dörren, trots att folk skriker åt mig att stanna.
"Lea?" ropar jag och hostar "Var är du? Lea?"
Jag hör någon hosta och springer in i nästa korridor. Hon ligger på golvet och hostar och hostar.
Jag drar upp henne på fötter.

"Hjälp mig snälla."
Jag kan inte tänka nu. Var är jag, vem är jag, vad händer och varför? Jag tänker bara att jag ska klara mig genom det här, jag ska klara det med hjälp av Annie.