Potter game 1337!

Här kommer det efter längtande kapitlet och nu kommer jag och Eira, börja på Kapitel 3 vi lottar alltid vilka distrikten som blir och tar bort dom vi skrivit om, så att alla ska nämnas!XD
________________________________________________




Från distrikt Bellatrix var det Klarie (ak klarielovegood) som hade blivit vald, eller snarare anmäld frivilligt. Den lilla tjejen som hade blivit vald innan Klarie hade anmält sig hade satt sig ner på marken och börjat böla. Då kunde jag ju ändå anmäla mig frivilligt, tänkte Klarie.
Eftersom hon hade fått flera års träning med hantering av vapen av olika slag och massa förtrollningar, förhäxningar och besvärjelser så var hon nästan säker på att hon skulle vara en av de sista deltagarna kvar på arenan. Ändå kände hon sig lite sorgsen när hon nu satt i det lilla rummet som kanske skulle bli platsen där hon träffade sina nära och kära för allra sista gången.

Dörren gick upp med en smäll och Pixi (ak pixi) hoppade till från stolen där hon satt. I dörröppningen stod en lång man med mörkt brunt hår snälla blåa ögon. Detta var Pixis pappa. Upp ur stolen for Pixi och in i sin pappas famn. Hennes mamma var död sen några år tillbaka, så hennes pappa var den enda föräldern.
"Lycka till nu, min lilla Pixi", sa hennes pappa med ett leende.
"Tror du jag kommer kunna överleva länge?" frågade Pixi oroligt.
"Du har i flera år tränat för den här dagen, så nu kommer du att lyckas. Jag tror på dig."
Pixi nickade och kramade om sin pappa igen.
Jag vet att jag kommer lyckas, och jag kommer vinna också, tänkte Pixi. Det finns inget som kommer kunna stoppa mig...

Klarie satt fortfarande i det lilla rummet och väntade på att någon skulle komma in. Just då öppnades dörren och där stod hennes lillebror med rak rygg och tittade på sin syster.
"Hur är det, syrran?" sa han.
"Det är bra!" mumlade Klarie. Sedan slängde hon sig över sin bror och gav honom en stor kram.
"Jag kommer sakna dig!" snyftade hon.
"Jag kommer sakna dig också syrran, men du kommer vinna."
Klarie nickade.
"Jag ska verkligen försöka", sa hon.
Klarie hann just i pass krama sin bror innan han drog sig undan igen. Nu kom fredsväktaren in och bakom honom stod mormor.
Vad gör hon här? tänkte Klarie, men sprang ändå fram och gav sin mormor en stor kram. Det var så att mormor hade hamnat i en depression efter att Klaries mamma tagit livet av sig när hon hade sett Voldemort döda pappa mitt framför hela distriktet bara för att han försökte få lite extra mat till familjen.
Distriktet var i vanliga fall väldigt generösa med mat för att invånarna skulle kunna äta och bli stora och orka med att träna och vinna Potter game, men så hade Klaries pappa velat ha lite extra mat hem, men han dog på kuppen. Klarie tänkte ofta på sina föräldrar. Hon ville inget hellre än att ha dem tillbaka, men det gick självfallet inte. Hon skulle få delta i Potterspelen utan stöd från sina föräldrar...

Pixi hade precis sagt hejdå till sin pappa, och fler kom det inte in i rummet så Pixi gick och satte sig på stolen igen. Precis då gick dörren upp och fredsväktarna kom in.
"Tåget står och väntar på er", sa en av de med en mörk stämma. "Kom med nu."
Pixi följde efter fredsväktarna ut ur huset och bort till en liten tågstation där ett stort tåg stod och väntade på henne och Klarie.
Pixie tog ett djupt andetag, såg Klarie göra detsamma, och sedan steg de båda på tåget som skulle leda dem till huvudstaden för första gången.



Det var knäpptyst i rummet där David (ak LupinMarauder) satt och väntade på sin familj. Han skakade i hela kroppen och kunde knappt tro att det här var verkligt, att just han hade blivit val. Mr och Mrs Weasley's distrikt var det distriktet med flest barn i hela landet, och ändå hade just David blivit vald.
Alla barn i distrikt mr och mrs Weasley hade fått en underbar uppväxt med mycket mat och lek. De behövde inte ta så mycket ansvar. Det de brukade få göra var att hämta växter, frukt och grönt som Molly behövde till matlagningen.
Dörren till det lilla rummet där David satt och fantiserade gick upp med en smäll och en tjej kom inspringande med gråten i halsen. Hon kastade sig runt halsen på David. Det var Hanna, Davids tjej, som hade kommit in genom dörren.
"David, åk inte, snälla! Jag kan inte leva om du dör!" skrek hon och man hörde klumpen i halsen bli större. "Stanna här hos mig..."
"Jag skulle stanna hos dig om jag kunde, man jag kan inte. Jag får inte", sa David. Han kände hur även hans klump, både i magen och halsen, växte sig större, men han tvingade sig att fortsätta ändå.
"Jag är vald och ingen tog min plats, jag måste delta..."

Samtidigt i rummet intill satt Nisse (ak Nisse). Han väntade fortfarande på att någon skulle komma och önska han lycka till, men det verkade inte som om någon skulle komma. Nu började Nisse bli orolig. Skulle det komma någon eller inte? När han tänkte efter hade han faktiskt inte särskilt mycket till familj.
Men någon borde ju ändå komma, tänkte Nisse.
De kan ju inte lämna mig här utan att jag får träffa någon, eller hur?
Men Nisse väntade förgäves. Det var aldrig någon som kom.
Dörren flög upp och in kom fredsväktarna. De nickade mot dörren och sa till Nisse att det var dags att kliva på tåget, men Nisse ville inte. Han ville inte tro att ingen skulle ta farväl av honom, men så var det.
Nisse lämnade rummet medan han hoppades på att han skulle stöta på någon som skulle slänga sig om halsen på honom och önska honom lycka till, men han visste någonstans inom sig att det inte skulle hända.
Ingen brydde sig om honom...

David såg när Nisse gick ut ur rummet. Han såg riktigt nere ut. David undrade om någon hade sagt lycka till eller hejdå till honom.
David hade sett Nisse ute mycket på gatorna, men alla visste att han inte hade någon familj och den enda som brydde sig om honom av hela sitt hjärta var ju Molly, Molly Weasley. Fast hon älskade ju alla barn i distriktet.
Nisse kom till tåget och ställde sig bredvid David. Nu bär det av, tänkte David. Nu ska jag och Nisse på tåget.
En sista titt bak och sen kommer vi kanske aldrig tillbaka.

That's the chapter

OH MY ROWLING! F*n vad bra!

JAG VAR MED!!!


Jag kan lyckoönska Nisse

HAHAHA ÅHH DEN SISTA ♥

OMG!! Superbra ♥

OH VAD SJUKTMEGAAWESOMEGRYMT!

Oh My Rowling!! :'( *Gråta för att det var så bra*

Awesome! ♥

Ni skriver helt underbartfantastisktsupermeganfoxyawesomebääääääääääst! ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
JAG MENAR DET ♥

Stackars mig för ingen kom till mig