Jag kommer alltid att älska dig (Lily, Snape och Marodörerna)

När Lily kom upp till Gryffindors uppehållsrum var James redan där och väntade på henne.
"Nå, hur lyder dommen?" frågade hon.
"Vad menar du?" svarade han.
"Du blev ju ivägskickad till Filch!" påminde hon.
"Men tror du att jag gick dit?"
"Va? Men Malfoy sa ju att han tänkte fråga Filch i morgon! Du kommer råka illa ut, James!"
"Men snälla! Chansen att han frågar Filch är ungefär lika stor som att jag skulle ha gått till honom. Med andra ord obefintlig. Oroa dig inte. Men vad ville Malfoy dig, egentligen?"
"Han gav mig ett erbjudande. Han skulle inte tjalla på mig om jag gav honom något i gengälld."
När hon yttrat orden insåg hon att hon borde ha ljugit. James hade blivit alldeles rödaktig i ansiktet.
"Vad... fick... han... dig.. att... lova...?" stötte han fram.
"Att jag skulle vara skyldig honom en gentjänst. Det är väl inte så farligt?" frågade hon olyckligt.
"Han är Malfoy, klart det är farligt! Du borde ha tagit ett straff istället! Vad tänkte du med!? Du måste lära dig att straff inte är så farligt, sådant här är nästan alltid värre!"
Sedan verkade det som om luften gick ur honom. Han såg varken förbannad eller surmulen ut, bara bekymrad och till viss del uppgiven. Lily suckade.
"Vad vill du att jag ska göra?" frågade hon olyckligt.
"Spelar det någon roll, du kommer ju ändå inte lyssna? Dessutom finns det inget du kan göra nu. Du har ledan lovat."
Hans röst var tunn, olycklig och uppgiven, vilket gjorde Lily räddare än något annat. Hon hade trott att James alltid skulle kämpa för henne, men han verkade inte ens vara intresserad av det längre. Desperat sträckte hon ut en hand mot honom, men han tog den inte.
"Vet du? Jag trodde faktiskt att du var både smartare. Men jag hade visst fel. Dessutom är du kär i min bäste vän. Jag fattar det nu, och när jag tänker efter så är det enda jag inte förstår varför jag inte fattade det tidigare. Jag har bara varit ivägen för er, eller hur? Men det är lugnt, jag ska inte vara ivägen mer. Lily Evans, jag föll för dig första gången jag såg dig på perong 9 3/4. När du och Snape sedan kom in i vår kupé var jag riktigt fast. Nu har det gått fem år, och jag antar att det är dags att jag går vidare. Godnatt, Evans."
James gick mot trappan till sin sovsal. Lily hade aldrig sett honom med så dålig hållning, så sårbar. Med gråten i halsen gick hon snabbt ikapp honom och tog hans hand, men han ryckte åt sig den.
"Det är över Lily. Tyvärr hade det inte ens hunnit starta, men det är över. Du kan inte både äta kakan och ha kvar den. Så om du ursäktar mig så går jag och lägger mig."
Mållös stod hon kvar, helt ensam i uppehållsrummet. Vad skulle hon göra nu?

Lily hade aldrig varit så medveten om sitt hjärta. Åtskilda gånger hade hon läst om hur det kändes med ett brustet hjärta och trott att författarna överdrivit om smärtan. Men det hade de inte gjort. De hade snarare underdrivit, för ingen skulle någonsin kunna beskriva smärtan. Hon hade ingen aning om vad hon skulle ta sig till, eller om hon ens kunde göra något för att lindra smärtan.

Nu hade hon förlorat James för Sirius skull. Skulle hon spela martyr och släppa Sirius också, eller skulle hon ta vara på möjligheten som James hade givit henne?

Hon bestämde sig för att hon skulle det, så hon torkade bort tårarna från kinderna och luffsade fram till soffan framför brasan. Där skulle hon ligga och vänta på att Sirius skulle komma tillbaka.

______________________________

Tusen tack för alla era fina kommentarer, jag älskar er för dem! Ni gör min stund varje gång ögat lyser rött och jag ser att någon har kommenterat. Ni är de bästa läsarna man kan önska sig! :* ♥

Du skriver makalöst bra! Älskar ff:en. Ser fram emot mer

SUPERBRA!!!!

Fantastiskt bra!
Fick en liten sorg klump i magen
Liksom HUR I HELVETE SKA DET BLI J❤L NU DÅ????
Humm jo men det måste ju bli de tillslut endå!
Hoppas nästan att den inte följer boken så att de bli ihop lite tidigare ❤❤❤YOU ARE MAGIC pardus

AWESOME!!!

Åhh! Detta är sååå bra! Spännande!

Ny läsare !!!! Du ÄGER!!!!!!!

AWESOME ♥♥♥♥♥

Jättebra!

Skriv ett nytt kapitel. Nuuuu!!! Det var jättebra!!