Hungerspelen (Rollspel)

Jag såg att killen kom. Han kastade en kniv på mig och den träffade nästan. Jag blev arg på honom och gick i mot honom med mitt svärd. Jag kastade den på honom.

(Hinner inte skriva mer)

Charles ser svärdet komma flygandes mot honom men han hinner inte hoppa undan innan den träffar hans vänstra överarm. HAn ger ifrån sig ett skrik innan han med lite besvär plockar upp svärdet och känner dess tyngd i sin högra hand. Charles tar hjälp av sin andra och skadade hand också och riktar den mot tjejen. Någon av dom skulle dö idag, frgan var bara vem.
Charles håller svärdet i ett stadigt grepp då han fäller omkull flickan så att dom ligger på berget med han över henne och med svärdet tätt intill hennes hals och en av sina knivar som han hade i byxorna nyss mot hennes hjärta.
"Några sista ord?" frågar han, ovanligt nog inte skrattande eller flinande. Charles lider faktiskt av etta ögonblick, och det inte över att han har ont i armen. Bara känslan över att han håller på att döda någon.

Melanie vaknar och sträker på sig. Hon hade haft en fantastisk dröm. Hon drömde om att hon var fri från allt hon var inte i hungerspelen och inte i sitt ditistikt, hon var någon annan stans ett mycket bättre ställe! Hon var där med Kattie. Och det var så härligt det fanns/det var fjärilar, sommar, varmt allt möjligt. Och det sista man tänkte på var döden. Men nu sjunker en mörk sten i Melanies hjärta, hon påmmins om vart hon är. Hon är ju i hungerspelen. En hemsk plats som ingen vill vara på, och det första man tänker på är döden. Hon tittar ut över skogen från trädet, och tänker på liv och döden...Alla borde väl få leva? Eller? Man har ju bara ett liv.

Kattie märker att Melanie vaknat. "Drömde du nåt bra?" frågade Kattie. Hon tänkte på sin hemska mardröm igen. Hon dinglade lite med benen på grenen där on satt.

"Åh är du vaken? Ja jag har drömt om att jag var någon annan stans där det var varmt, och man kunde få nästan allt man ville och jag var där med dig..." Sa Melanie drömandes om en värld som skulle vara rättvis...

Av att dömma det drömande i Melanies blick var hon nånstans borta i sina tankar. Så Kattie svarade "Ja, jag vaknade vid midnatt" med en trött röst. "Och jag fiksade lite mat" tillade hon och pekade på den döda ekorren som hängde på en gren.

(Okej, detta kan låta lite okänsligt, men det är nog dags för lite dödande om ni förstår vad jag menar )

Stora mörka moln drar in i arenan under natten, men de ser lite lilaaktiga ut. Regnet har inte börjat än, men molnen verkar olycksbådande...

"Va?...Emm oj, Har du fixat mat?!" Fråga Melanie med en skrikande mage om mat. "Jag är jätte hungrig!" Sa Melanie och åt nästan upp ekorren även om den inte var lagad ennu. "Mat...nu..." Sa Melanie och nästan dreglade...Hon tänkte på stora långa bord fylda med mat. Korv, bröd, kyckling, ostar, potatis, grönsaker, frukter, fisk. Mmm vad gott det skulle vara med allt det...Tänkte Melanie. Mat...

Nee! nu går vi och letar efter Ellinor sa jag efter ett tag.
-Okej svara killarna.
-Hon gick nog det här hållet sa jag.
Sedan såg vi henne.
En kille satt ovanpå henne med ett svärd mot halsen och en kniv mot hjärtat.
Killen från distrikt 1 kasta genast en kniv och träffade Charles i ryggen. Jag visste inte hur djupt det var med det borde göra riktigt ont,
Men det kanske var dödligt.

Charles ramlar av flickan från distrikt 1 då han känner något hårt mot ryggen. HAn drar ut saken och ser då att det är en kniv. Allt börjar bli lite suddigt så Charles tar tillfället i akt och ställer sig upp, siktar och kastar svärdet på flickan nedanför sig. Han hinner inte se vart den träffar men han hör i alla fall att den träffar henne någonstans då han inte hör att svärdet träffar i berget. Charles kastar en snabb blick på flickan som nyss anlänt till hans plats och springer sedan in i skogen för att gömma sig.