Lily Potter-Livet bakom bröderna.

gud! den var ju ass bra!
*dör*

Nej! Dö inte.

Nytt kapitel mina älskade läsare.

Kapitel 19- Ovänner och Elaka blickar

“Lily!”, Veronica´s röst ekade.
“Vi måste skynda oss”, Vi sprang genom korridor, efter korridor.
“Veronica var är vi?” frågade jag Veronica och hon stannade.
“Jag vet inte”, svarade hon.
“Ta fram kartan då”, sa jag med ett lätt skratt.
“Jag har inte med mig den”, sa Veronica. Jag slutade skratta och stirrade på henne.
“Menar du allvar Veronica”, hon nickade sakta men säkert.
“Vart ska vi då?”, frågade jag henne. Hon ryckte på axlarna och jag suckade.
“Vilken lektion?”, frågade jag och hon tog upp sitt shema.
“Försvar Mot Svartkonster”, sa hon. Jag suckade igen.
“Åhh nej! Jag som älskar Försvar Mot Svartkonster, Proffessor Johnson kommer hata mig efter detta!”, sa jag med gråten I halsen. Veronica lade en hand på min axel. Jag skakade loss den och började gå.


Efter tre timmar har jag kommit till mitt mål. Sällskapsrummet.
“Hegoplatsma”, sa jag och gick trött in I sällskapsrummet.
“LILY!”, skrek Hugo, Sam och Eric. Jag kramade om Sam och Hugo. Sen pussade jag Eric.
“Var har du varit?”, frågade alla tre, man såg att dem hade gråtit.

“Men hallå Lily, Var är Veronica?”, frågade Sam efter ett tag.
“Ehh, Ehh, Ehh”, jag började andas häftigt och titta mig omkring. Jag blir stressad.
“Lily, har tappat bort henne?”, sa Sam snabbt och stirrade på mig. Jag nickade långsamt och Sam satte handen för pannan.

“Varför Lily, Varför?”, sa Hugo och kramade om den gråtande Sam.
“Hon blev sur på mig, Och jag blev sur på henne, Vi hittade inte och jag gick. Hugo sakade på huvud och suckade.
Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken. Jag sprang ut ur sällskapsrummet. Jag tittade ner I mina händer och grät. Jag sprang in I någon och tittade upp för att säga: “Ledsen”, men jag hoppade till och såg ett spöke.
“Hejsan”, sa spöket. Han såg ut som nästan huvud löse Nick som James och Albus pratat om.
“Nick?”, sa jag tyst.
“Jaa, Det är jag, Men kalla mig Sir Nicholas”, spöket log.
“Jag är Lily, Lily Potter”, sa jag och log mot Nick.
“Potter, Potter, Dotter till Harry och Ginny?”, sa han och tittade på mig.
Jag nickade mot honom och han log.
“Jag var på deras bröllop, Hur mår James och, och”
“Albus”, sa jag hjälpande och han log.
“Jaa! Albus”
“Mår han bra?”, jag nickade på Nick. Han nickade mot mig.
“Hej då Lily, Lycka till”, sa Nick och flög iväg. Jag vinkade och gick tillbaka till sällskapsrummet. Nick var väldigt snäll, Jag gillar honom. Tänkte jag och började gå. Jag vet inte vart.

“Ms Potter!”, sa Proffessor Longbottom och gick mot mig. Jag vände mig mot honom.
“Du har tappat bort en elev, Skrivit på väggen”, sa han och skakade på huvudet.
“Detta är oaccetapelt. Efter att ha jobbat med dina bröder trodde jag mer om dig Lily”, sa han besviket. Jag nickade och började gå mot sällskapsrummet.


“Åhh LILY!”, skrek Eric när jag kom in I sällskapsrummet. Han sprang mot mig och omfamnade mig. Sen pussade han mig.
“Var var du!?”, sa han. Jag formade ljudlöst ord med läpparna och gick till flickornas sovsal. Där satt Veronica och Sam. När jag kom in I sovsalen så stirrade dem elakt på mig. Jag ignonerade dem och gick till mig säng. Lade mig ner och somnade troligen. För jag vaknade, Vaknade av Sam som snackade skit om mig med Veronica. Jag hade förlorat mina bästa vänner, kusin och pojkvän. Det var ingen idé att leva längre. Mina bröder kommer hata mig. Jag kommer bli relegarad, Vad kommer mamma säga då. Jag bestämmde mig för att skicka ett brev till henne.


GINNY:
“Harry!”, ropade jag genom huset I Gordricks Hollow. När Lilys uggla Willow rusat in genom fönstret. Harry kom ner efter någon minut.
“Jaa, Min älskade?”, sa han och kysste mig. Jag log mot honom och nickade mot Willow. Hans gröna ögon mötte mina bruna. Harry tog av brevet från Willows ben. Han satte sig I soffan och jag brevid honom. Vi läste brevet.
Mamma, Pappa.
Jag vill hem från Hogwarts nu! Jag kommer ändå bli relegerad ändå. Detta är fruktansvärt. Alla hatar mig, Sedan jag och Veronica blev ovänner. Då blev Sam på hennes sida. Mamma! Kom och hämta mig! NU!
// Eran Lily.

Jag tittade på Harry som nickade och skrev ett brev till Lily. Jag blev lite besviken. Lily har ju alltid velat åka till Hogwarts. Jag började göra middag. Harry kom och hjälpte mig. Vi åt under tystnad.

Mera?
Ledsen för långt uppehåll.

Äh det gör det samma med uppehållet. Kul att det hände något som kan försvåra allting för Lily. Lite drama .

SUPER ♥

Tack! ♥♥ Älskar er!

SÅ HIMLA BRA STACKARS LILY

Så bra! Är lite förvirrad( kan vaara för att jag läser typ 733825 ffs just nu+ att jag skriver en..) men tycker det är bra med någon motgång nu

Jag blev också lite förvirrad... Hur helt plötsligt kom det sig att ALLA hatade henne?
Men det var ändå bra

Super bra

Ja, det var den biten som förvirrade mig.. Minns inte ens att någon hade "hatat" henne och helt plötsligt gör alla det..