Allt för popularitet

meeeeeeeeeeeer du skrive toppen!!!

meer

Förlåt för att jag har varit så otroligt seg. Här kommer i alla fall den allra sista delen. Enjoy!

Kapitel tio: Slutet

Erica var nu vän med Annie och Randal. Terence hade hon inte talat med sedan hon hade berättat för honom att det var hon som hade fått hans kvast att brinna. Hur hon hade kunnat låta bli att prata med honom så länge kändes konstigt eftersom hon tidigare hade levt varje dag för att få höra hans röst. Snart var året slut och trots att Erica, som alltid, längtade hem, hade det här året slagit alla andra år med hippogrifflängder. Erica hade för första gången förändrat saker och fått vänner på köpet.

Nu kanske ni undrar om hon verkligen blev kär i Randal? Ja, det var precis vad hon blev. En dag i mitten av Maj blev Erica gladare än på länge. Då hon kom in från en lektion i örtlära då hon hade sett nya vårblommor dyka upp, såg hon att Gryffindors elevhemspoäng hade minskat med etthundrafemtio poäng, något som gav Ravenclaw chansen att ta ikapp. Detta gjorde henne ännu muntrare. Något senare träffade hon på Randal i uppehållsrummet. Han log mot henne.
”Hej, Erica!” Han satt i den mest bekväma soffan av de alla med en bok i famnen. Erica log tillbaka.
”Hej, Randal. Vad pluggar du?” Erica satte sig bredvid honom och såg på hans jätteuppsats.
”Mugglarstudier. Uppsatsen ska vara inlämnad imorgon.” Han suckade uppgivet. Erica ryckte på axlarna.
”Jag hjälper dig.”
Randal såg upp från sin bok med ett glatt ansiktsuttryck.
”Vill du verkligen det? Jag älskar dig, Erica.”
”Tack….”, svarade Erica lite svävande. Till hennes förvåning fortsatte Randal på samma spår. Samtidigt lade han sin hand på hennes.
”Jag menar det. Jag älskar dig.”
Erica fick en skön, kittlande känsla genom kroppen och hon log mot honom. Det här var rätt, väldigt rätt.
”Jag älskar dig också, Randal.” Erica såg in i Randals underbara, djupa ögon och log. Det var knappt att hon märkte hur han lutade sig fram mot henne. Sedan slöts Ericas ögon och Randal och Erica delade en underbar, lång kyss. Erica log. Om hon, då hon hade kysst Terrence hade trott att inget skulle kännas bättre så hade hon verkligen misstagit sig. Det här var hundra gånger bättre.

Erica och Randal var nu ett par och det gjorde det allt roligare för dem att vara tillsammans, för även om de var ensamma (som de alltid hade varit) så var de ensamma tillsammans. De hade varandra och det räckte. Erica började vara mer och mer med Annie och i slutet på terminen var de bästa vänner. Sista dagen på skolåret var nu här och alla Ericas väskor var packade. Randal och hon skulle åka till Spanien på sommaren, så hon skulle inte behöva sakna honom. Sedan skulle Annie komma en vecka eller två till Erica. Hon såg verkligen fram emot en toppensommar. Då Erica stod vid dörrarna till hogwartsexpressen och såg mot slottet som försvann allt längre bort insåg hon vilket bra år det hade varit. Hur mycket hon hade förändrats under de månader hon hade spenderat på slottet. Det var i år hon hade förändrats, och samtidigt inte. Det var i år hon hade insett vem hon var. Nu var inte Erica längre den där blyga tjejen som ingen visste namnet på. Hon var framåt, pratglad och social.

Då Erica skulle sätta sig i kupén med Randal stoppade en hand henne. Det var Terrence. Han såg in i Ericas ögon och Erica undrade vad han ville. De hade fortfarande inte talats vid sedan ”olyckan” med Terences kvast.
”Vad vill du, Terence?” frågade Erica och såg in i hans ögon.
”Jag vill bara säga att jag tycker att det var modigt av dig att erkänna. Jag vill också säga att jag var en idiot som dumpade dig. Finns det någon chans att….?”
”Nej, Terence” avbröt Erica honom. ”Det finns ingen chans för dig. Jag är tillsammans med Randal. Han älskade mig från början. Han älskade mig när ingen annan gjorde det. Han vågade stå upp mot sådana som dig.” Erica puttade undan Terences arm och gick protesterande in i kupén där Randal väntade på henne. Hon hade haft rätt. Detta året hade blivit enligt alla hennes önskningar och farhågor. Var det ett skolår hon skulle minnas för alltid? Ja, detta var ett år hon aldrig någonsin glömde.

Vilket fint slut ♥ Det var verkligen en bra ff C:

Jättebra slut!
Vilket år på Hogwarts var det?

Underbart slut

Underbart slut och en underbar ff ♥

Det var Harry och co:s första år, vilket är med iallafall på vissa ställen i storyn (Terence förlorar i början av storyn då Harry fångar kvicken före honom, Gryffinsor förlorar 150 elevhemspoäng osv.) Glad att ni gillar den

Naaw vad underbart gulligt!! Jag älskar denna, synd bara att den är slut... Men den är fortfarande lika enormt supermegabra!!

Jag menar vilket år för Erika (sjätte, sjunde?)