Förändrad värld Lupple & Medi

Hon funderade över hennes fråga. " Vad passar bäst här?" Frågade hon lugnt.

Han log svagt. " De om människorna i fara?" Undrade han för att vara säker på att de talade om samma sak.

"Här skulle en elegant vara bäst men just idag en vanlig. Vad sägs om något som är mittimellan?" Föreslog hon och log.
"Som du kan visa upp."

Hon nickade sakta och blickade in i hans ögon.
"För jag verkar veta vart de är. Det är inte roligt. Det är bra jag vet men jag gillar det inte..." Hon bet sig i läppen så hårt att huden sprack och hennes gnistrande blod trädde fram.

Hon nickade leendes. " Jag litar på dig. " Sa hon glatt. " Så gör vi. " Log hon.

"Jag har inte direkt träffa någon sådan tidigare. Så jag vet inte. Men jag antar att du borde kunna lära dig att blockera det. " Sa han tankfullt. Såg sedan hennes blod på läpparna och kysste henne, passionerat och sög försiktigt in blodet i sin mun. Han kunde inte hindra sig själv.

"Det glädjer mig att du lyssnar på mig. " Hon började borsta hennes hår och sjöng tyst.
"Du har så vackert hår."

"Men det verkar ju vara b..." Mer hann hon inte innan hon kände kyssen och försökte dra sig bort. Det sved och hon vred bort huvudet.
"Får jag gå?"

Hon fnissade lågt och slöt ögonen när hon borstade håret. "Tack. " Sa hon glatt.

Han släppte kyssen och såg på henne med en förlägen blick. " Förlåt Rhiannon." Viskade han. " Självklart får du gå. "Sa han lugnt.

"Vill du ha två slingor som ramar in ditt ansikte? Sir Theodore skulle nog uppskatta det." Sa hon och log.
"Du vet... jag vet mycket om honom..."

Hon vågade inte lämna sin plats och lade en näsduk om sin läpp.
"Det är okej. Jag är bara... stressad... Kanske rädd." Sa hon och såg ner.
"Om jag någonsin kommer förstå mina drömmar."

Hon såg på henne med en försiktig blick. "Hur vet du mycket om honom?" Undrade hon.

Han nickade sakta. " Jag är ledsen att jag bet dig. " Viskade han.

"För jag har jobbat hos honom i några år. Det är bara det. Han har sagt att min uppssättning är vacker så det är det jag går på."

"Du bet mig inte? Du bara kysste mig och jag var inte beredd på det." Hon såg mot koppen och reste sig.
"Får jag vara ute?" Frågade hon tyst.

Hon nickade sakta och fnissade lätt. " Okej gör så. " Log hon glatt.

Han nickade sakta. " Jag är ledsen." Viskade han. " Ta med dig Ashley. " Sa han ömt.

Hon gjorde en vacker uppsättning. en flätad knut i nacken och två lösa slingor som ringade in hennes ansikte.

"Det är gjort. Inget man kan göra..." Hon reste sig och neg. Försvann sedan ut från matsalen. rädd att ramla och slå sig mer.