Förändrad värld Lupple & Medi

Han skrattade lågt och smekte hennes kinder lätt. " Det är inte ditt fel. " Försäkrade han.

"Lovar du det?" Frågade hon och lutade sig mot honom.
"Du ska få undersöka snart. Men jag vill bara sitta här. bara någon stund till..."

" lovar. " Sa han ömt. " Sitt du. " Sa han och omfamnade henne.

Hon skrattade till och kramade om honom.
"Du är så snäll.." Viskade hon och såg upp på honom med ett leende. Lade huvudet sedan mot hans bröstkorg.
"När är fullmånen föräten?"

Han rynkade lite på pannan. Vad pratade hon om? " När är fullmånen vad då?" Frågade han.

"När är det nästa fullmåne.." Sa hon och blickade upp på honom.
"Jag vill veta det. " Hon såg Rafaels mor komma in.

" om två veckor. " Sa han lugnt.

"Det är då hon kommer att dö." Hon såg på honom och blundade. Hon drog sig tätare till honom och hans mor såg på honom.
"Hur vet hon detta?" Frågade hon på ett annat språk.

Han smekte henne oroligt över kinden. Denna kvinna skulle kunna vara kopplad med den som hotade dem. " Tack kära du. " Viskade han i hennes öra och log stolt. Han såg på sin mor med en allvarlig blick. " Det behöver du inte ens fundera på." Sa han lugnt tillbaka till henne på samma språk.

Hon log mjukt och såg på sin kopp.
"Jag förtjänade den där chokladen." Sa hon fundersamt och log sedan.