Johanna and Thalia back in the Hunger Games

De kom till den högsta våningen. Men Johanna såg en dörr, precis bredvid, där det tacksamt nog stod 'Taket' på. Men dörren var låst. Hon suckade.
"Sparka upp den?" frågade hon dem andra.

"Låter som en bra idé" säger Thalia som inte orkar fråga någon eftersom de säkert skulle få ett nej då och ser på Cato som var störst av dem. "Visst." flinar han och lite av hans gamla jag tycktes skymta.

När Cato säger att han gör det, så blir hon först besviken för hon ville göra det själv men sedan glad då hon ser att den gamla Cato fortfarande fanns där, innanför den tråkiga och sorgsna nuvarande Cato. Han sparkar rutinerat nära låset på dörren, som om han gjort det några tusen gånger. Cato tar täten upp för trappan som finns bakom dörren, och Johanna är snabb att följa efter.

Thalia följer tyst och frånvarande efter, hon är glad att lite av den gamle Cato syns skymta och att Johanna inte tog illa upp att hon bad honom, hon ville få honom på bättre tankar. Snart är du uppe på taket och Thalia får äntligen andas in den härliga, kyliga nattluften.

Att bara komma ut i den kyliga luften gjorde underverk för Johanna. Hon hade inte märkt av att hon haft önskan att gå ut under de dagar de varit inlåsta i det där hemska huset.

"Härligt." säger Thalia och andas ut avslappnat, hon avskydde att vara inne, det hade hon verkligen märkt sen hon vart instängd och det tog på krafterna.

Johanna nickade, med ett brett leende på läpparna. Hon hade kunnat hämta en säng och ställt den här uppe för att sedan sova ute konstant. Men det skulle aldrig hända, utan så fort Finnick kunde gå och allt det där skulle de antagligen slussas bort härifrån.

"Jag önskar att jag jämnt kunde få vara ute, hatar att vara instängd." säger Thalia och ryser och minns hennes och Johanns skräckfyllda upplevelser då de var fångna hon Snow.

Johanna kommer att tänka på då Snow torterat dem. Hade det varit i exakt det här huset? Hon kom inte ihåg, och ville inte göra det heller. Men det var irriterande att inte komma ihåg saker.
"Du får väl bo i ett tält", sade Johanna mest på skoj.

"Nej, inte precis, skulle vilja se havet." säger Thalia och ställer sig vid kanträcket och ser ut över huvudstaden. "Så jag skulle vilja besöka 4an." sa hon bestämt, vände sig om och såg på dem.