Skriva av sig-tråden

Det kan vara svårt att be om hjälp. Ruskigt svårt! Känner igen mig i det här att känna att "egentligen kanske jag inbillar mig, jag mår inte dåligt på riktigt" osv. Det var något som gjorde att jag själv drog ut på tiden innan jag skaffade hjälp. Vilket absolut inte var bra. Du kanske kan försöka tänka såhär; om du föreställt dig att du mår dåligt så mår du dåligt ändå? Finns det en gnutta i dig som vill ha hjälp av kuratorn så ska du få det! Om det är svårt att ta kontakt eller gå dit själv kanske du kan be en familjemedlem eller nära vän om hjälp?

Jag blir så sjukt frustrerad såhär i valtider, min riktigt bittra sida kommer fram. Jag erkänner att jag blir lite väl lik Snape i humöret kring valtider. Men det är i princip enbart då din politiska åsikt är FEL. Oavsett vilken sida du står på, rött eller blått, Dumbles eller Voldy.

Jag vill ha jämställdhet i samhället, inte könskvotering.
Alla har rätten att bestämma över sin kropp, vill man vara surrogatmamma så kör på!
Människor som vill men inte kan få egna barn ska ha rätten att adoptera, oavsett om de lever i hetero- eller homoförhållanden.
Sverige är ett land med den underbara religionsfriheten, den innebär att man inte enbart får tro på vad man vill utan man har rätten att UTÖVA den tron, helt fritt! Det är fantastiskt!

Som jag har förstått det är det helt okej att ogilla och inte vilja rösta på SD, men inte F!? Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Visst SD's politik är ingenting som faller mig i smaken då jag bland annat bor ihop med en invandrare och jag vill verkligen inte att hon ska skickas hem! Men låt mig få tycka att andra partier har ett ganska kasst partiprogram. Könskvotering tycker jag är fel, men jag kan se jämställdhet i samhället utan kvoteringar. Om det inte framgick är den kursiverade texten ovan, mina reaktioner på några av punkterna i 3 olika partiprogram.

Vad händer med mig? Jag fick helt plötsligt väldigt mycket ångest. Den bara kom när jag såg en fråga: "Är du nöjd med ditt liv?"
Jag fattar inte riktigt. Jag vet inte riktigt. Det borde jag. Men jag fick ångest ändå. Jag fattar inte alls vad som händer.

Fellrendión och Jinx
Jag vet verkligen inte vad jag ska säga.. Sitter här med våta kinder och ler som tomten på lyckopiller här i mörkret - tack så väldigt mycket..

Nog finns jag på riktigt alltid, och jag har mina brister.. Men det är så viktigt för mig att fokusera på allt det vackra och glädjande istället.. Och det gör mig otroligt glad att få veta hur ni känner, det betyder väldigt mycket, faktiskt, även om jag inte har träffat någon av er..

Jinx - Jag blev jättebesviken när jag insåg att jag inte kunde åka dit, för dels hade jag sett fram emot att stå där men jag såg framförallt fram emot att kanske, eventuellt, få träffa dig. Vad gäller fjäderpennan så gör jag gärna ett gäng du kan välja på om du ger mig några ledtrådar på vad du tycker om,

Mår så jävla dåligt. Har världens klump i magen. Varför kan jag inte göra något utan att få dåligt samvete? Varför vågar jag inte erkänna och reda ut det? Det är ingen stor grej, men jag får så dåligt samvete och jag är rädd att folk inte ska tro att jag kan ta ansvar, för det kan jag. Det är ju faktiskt inte mitt fel om dem inte var tillräckligt noga. Är bara så jävla trött på den känslan.

Det är en ganska svår fråga. Man kan se det som "Är du nöjd med ditt liv som helhet?" eller om man är nöjd med sitt liv i nuet.
Jag har haft det tufft i livet, det är ingen idé att förneka det längre.. Men jag är ändå nöjd med mitt liv. Jag är inte nöjd med situationen att vänta på svar om jobb, inte ha råd med hyran etc. Men jag är nöjd med massor av andra aspekter. Se på de positiva delar av ditt liv så kommer du nog att må bättre

Snott från tumblr.


Also yeah, I’ve said it before, but like when people are like “why doesn’t Harry ask for help more, why doesn’t he ask questions” THAT IS LITERALLY WHAT HE LEARNED HE WOULD BE PUNISHED FOR DOING GROWING UP. It was drilled into him not to ask for help.

Like the scene that will always break my heart is when Ron discovered Umbridge was basically forcing Harry to mutilate himself, and he was like “WHY THE HECK DIDN’T YOU TELL ANYBODY? WE NEED TO TELL SOMEONE RIGHT AWAY” and Harry’s reaction was “they’re busy, they don’t need me causing them trouble, it would just get them in trouble, they don’t want me to bother them” instantly and Ron was like “what the f*** man” because that is just so, so accurate to what you learn when you’re being abused and bullied. Do not ask for help. Do not bother people. They don’t want to deal with you, this kind of thing is normal and things will just get worse if you do.

It was just really well and subtly done. How Ron completely didn’t understand and was horrified but this was obvious and normal to Harry. Of course he was used to doing things on his own. Of course it was his instinct to keep it a secret.

Jag blir så rädd. För framtiden. Jag vill inte leva i ett rasistiskt samhälle. Jag vill leva i ett samhälle som blir jämställt. Inte ett samhälle som styrs av rasister i den folkvalda riksdagen.

---