The cold in our bodies [PRS]

Hon kröp ner och Lottie lade en filt över täcket. Nickade åt det Olivia sa.
"Det är åtminstone något. De skulle säkert ha oss längre bort om vi inte bråkade lite." Sa hon och såg på Olivia.
"Du kan lägga in en stor så är det varmt nog tills hon somnar. Sen håller filten henne varm." Hon log och borstade bort något från sängen och nickade.

Olivia nickade som svar på Lotties ord och placerade ett tjockt vedträ i elden så att lågorna sprakade till när hon släppte den. "Sådär." Hon rätade på sig och gick fram till bädden för att se närmare på Alice. "Jag hoppas att du ska sova gott. Godnatt, Alice." Olivia gav henne ett vänligt leende och lämnade sedan rummet för att gå till rummet de fått av hertigen.

Lottie log mot henne och nickade.
"Godnatt. Försök att sova gott nu." Hon stängde dörren efter sig och rummet hamnade i tystnad. Eller så mycket tystnad ett rum kunde bli. Eldens sprakande. Möblernas knarrande. Alice vände sig om och det tog en stund men snart hade hon somnat. Med benen uppdragna mot bröstkorgen sov hon.

Olivia vaknade tidigt nästa morgon och hade gjort sig redo för dagen. Som vana gick hon till köket för att se efter vad som skulle göras där idag. Och till hennes överraskning fann hon flera av tjänarna där, redan i full fart för att förbereda inför den festliga kvällen de hade framför sig.
Olivias hjälp hade inte varit till någon nytta för stunden, så hon återvände igen till Alices rum och knackade på. "Alice? Är du vaken? Har du sovit gott?", frågade hon vänligt och klev in i rummet. Ett släppa in dagsljuset skulle göra gott, därför stegade hon rakt fram till de enorma fönsterna därinne för att dra undan det tunga tyget. "Lottie vaknar nog också snart, så ska vi göra dig i ordning. Jag har skvaller med mig från tjänarna också, ifall du vill höra det.", sa hon med ett litet leende på läpparna.

Alice drog täcket över huvudet.
"Nej låt mig sova. Jag mår dåligt, huvudvärk. Mina örter är slut." Muttrade hon men satte sig upp och såg på henne.
"Skvaller?" Frågade hon och lade huvudet på sned. Hon gäspade och såg mot eldstaden.
"Kan du göra en eld? Det är rätt kallt och jag fryser fortfarande." Hon log svagt och såg Lottie komma in.
"Godmorgon." Sa hon och såg på Alice..
"Har du sovit gott?"

"Dina örter? Det måste väl finnas örter här? Låt mig gå ut och leta efter några åt dig. Hade du velat det?", sa Olivia uppmuntrande och betraktade Alice ett ögonblick innan hon gick till spisen för att elda på vedträna. Det var också en vana, och någon minut senare sprakade en eld där.
"Det är en stort firande ikväll! Och det kommer gäster till slottet! Hertigen verkar slå på stort. Jag undrar om han försöker imponera på dig?", sa hon och fnittrade. "Är du hungrig? Kan jag hämta någon frukost åt dig?"

"Det är torkade örter jag behöver. Så jag vet inte vad som finns. Men jag tror mat skulle fungera. " Hon blev blek i ansiktet och skakade på huvudet.
"Nej jag tänker inte delta. Inte en chans och varför skulle jag vilja ha någon som impornerar på mig? Jag ska inte ha med män att göra." Hon såg på Lottie som kom fram.
"Seså lugna ner dig. Det var ett skämt." Hon smekte hennes kind.
"Frukost först sen kan vi prata."

Olivia såg först oförstående ut. Det var ju inte ett skämt. Flera gäster skulle samlas här. Kanske ville Hugo visa upp Ivan? Ivan var väl en märkvärdig greve? Olivia visste inte. Men så började Alice tala. Och minnena om Alice gjorde sig påminda hos Olivia. "Nä, det är klart. Jag trodde du skulle bli glad av att höra om festen. Jag glömde. Förlåt." Hon ryckte på axlarna. "Jag hämtar frukost." Olivia nickade beslutsamt och försvann därifrån för att hämta den åt Alice.

Hon såg på Olivia och log svagt.
"Det är okej. Jag blev bara.... nervös. jag vill bara .. hem." Hon såg på Lottie.
"Du ska få komma hem. Men det kommer ta några dagar till." Hon såg sorgsen ut men Alice for upp och föll nästan ur sängen.
"Nej jag måste hem i dag. Det är viktigt..."

Olivia återvände en stund senare med en bricka i sina händer. "Jag tog med mig kamomill-te till dig. Det lugnar nerverna.", sa hon vänligt, men leende svalnade något när hon tittade på Alice. Det var jobbigt att se henne så bekymrad och ledsen. Det måste vara utmattande. "Här har du både bröd och gröt och ägg. Hoppas att du ska hitta något som smakar.", sa hon och placerade brickan på bordet, samma plats som kvällen innan.
"Hur har du sovit?", fortsatte Olivia och vände sig till Alice när hon satt ner brickan.