Sjunde året på Hogwarts

- Ja jag vill absolut försöka med det, det är något jag ha velat bli länge, sa jag och log jag kände mig mycket bättre tack vare fölen.
- Men det verkar ju svårt, sa Dean.
- Klarade Peter av det så klarar du det galant, vi hjälper ju varandra, sa jag och log. Jag vände mig mot Cara och väntade på vad vi skulle göra.

(nu hittar jag bara på :p jag vet inte om Rowling har jätt nån förklaring till hur man egentligen gör xD)

"ok först så bestämmer ni vad ni vill bli för djur. Jag tänker bli en snöleopard. Sedan koncentrerar ni er, säger orden Animagus totentale och viftar med staven och om det funkar så blir du det djuret du vill. Det jobbiga är att man inte får förlora koncentrationen en enda sekund! Och man måste vilja bli det av hela sitt hjärta" förklarade jag och såg på dem
"lika bra att testa" sa jag höjde min stav och sa
totentale och koncentrerade mig på den vackra snöleoparden och Plötsligt fick jag en underlig känsla, det var som om hela kroppen förändrades jag blev mindre, fick bättre syn och hörsel och jag stod snart på fyra ben. Jag såg ner och såg ett par tassar och jag satte mig glatt ner innan jag förvandlade mig tillbaka.
"det funkade" sa jag förvånat och log.
"nu får ni försöka" log jag uppmuntrande innan jag förvandlade mig tillbaka till snöleoparden och la mig på marken och såg glatt på mina vänner

Jag såg ner på snöleoparden och log, den var vacker.
Jag tänkte på en varg och sa
- Animagus totentale, men det hände inget.
Jag blundade och koncenterrade mig på vargen och inget annat, tog ett djupt andetag och sa.
- Animagus totentale.
Kroppen genomfors av en underlig känsla och jag kände att jag stod på fyra ben.
Jag gick fram till en stillastående bäck och tittade på min spegelbild.
En stor svart varg, med mina egna skogsgröna ögon tittade tillbaka på mig.
Jag gick tillbaka och la mig vid Snöleoparden och såg på de andra.
Medans jag kände ett lyckligt rus, genomfor hela kroppen.

Jag såg på Laura och nickade o viftade lite på svansen innan jag vände mig mot de andra tre. Draco såg skeptiskt på mig och jag reste mig och puffade på honom och kurrade lite och han log, tog staven och koncentrerade sig och sa
"Animagus totentale " men inget hände och han såg skeptiskt på mig och jag puffade uppmuntrande på honom och han försökte igen och en stund senare stod en geopard bredvid mig och jag nickade glatt. Han bytte helt men jag log och han satte sig bredvid mig och jag la huvudet under hans haka och spann lite innan jag såg på Blaise och Dean
"klart ni var tvungna att bli ett par som matchar till och med som animagusar" skrattade Blaise och jag såg på honom och han tog sin stav och sa orden och snart förvandlades han till ett lodjur och jag nickade gillande och Draco la huvudet på sned och skakade på det, Blaise svarade genom att ge honom en vass blick. Jag la mig ner och såg sedan på Dean

Dean såg nervöst på oss andra.
Jag förvandlade mig tillbaka och gick fram mot honom.
- Ta det lungt och koncentrera dej, du ville ju bli en örn, inte sant?, tänk på det då, sa jag uppmuntrande och log.
Han försökte och efter femte gången satt det en örn, lika brun som Deans hudfärg och kollade på mig.
- Bra Dean, sa jag och förvandlade mig tillbaka till en varg.
Nå vad ska vi göra nu? Gå på upptäcktsfärd i skogen, sa jag med ett ivrigt varggläfs och såg på de andra.

(Animagusar kan väll prata med varandra, fast lite ver djurigt eller hur? Vi bestämmer det iaf XD )

(ja annars är det jobbigt xD)

"tycker jag låter som en bra ide" sa jag glatt
"men vad är det med er och skogen?" klagade Draco
"är lilla Malfoy rädd?" sa Blaise retsamt
"käft Zabini" svarade han o morrade lågt jag gick i mellan dem
"sluta vara så barnsliga och du kan ju alltid springa ifrån dem om det är så" sa jag till Draco som nickade och vi började sedan gå
"jag vill testa klorna" sa jag och klättrade upp i ett träd och hoppade sedan till ett som låg i närheten och sedan till ett ytterligare och såg sedan ner
"tror ni det är sant att katter alltid landar på fötterna?" frågade jag dem o de såg upp
"Cara var försiktig" bad Draco
"men jag måste ju få reda på hur mycket jag kan göra" svarade hag och tog ett skutt ner och landade smidigt på fötterna
"de verkar så" sa jag glatt och vi fortsatte längre in och vi kom till ett vägskäl
"vilken väg?" frågade jag och satte mig i mitten

Jag såg efter Cara och skrattade.
Jag kände lukten av en kanin och började jaga den.
Jag älskade det, jag visste inte att jag kunde vara så snabb.
Att min hörsel skulle vara så utvecklad och att resten av sinnerna var så mycket bättre.
Jag fick tag i kaninen men lät den löpa.
Och kollade sedan på de stigarna in i skogen.
Jag kollad upp på Dean som svävade högt ovanför oss och satte sig sedan i ett träd.
- Vi tar den till vänster, den ser ut att leda längre in i skogen, sa jag med ett vargrin.
Malfoy tittade skeptiskt på mig, och skakade på huvudet åt att jag ville längre in i skogen.

Jag nickade och tig den vänstra stigen och Draco gick bredvid mig
"skogen kanske inte är så illa" sa han och jag log
"jag säger ju det" sa jag och vädrade några kentaurer öster ut och några hjortar norr ut. Blaise kom upp bredvid mig och hade jag inte fått bättre hörsel hade jag aldrig hört honom.
"känner ni också en bränd lukt?" frågade han och jag vädrade i luften
"ja... Men det kanske bara är Hagrid som eldar?" föreslog jag och vände mig sedan åt Dean som satt i ett träd
"Dean kan du kolla vad det är?" frågade jag vänligt och ka mig ner på en sten så länge och Draco la sig framför nedanför stenen

Jag såg efter Dean som flög högt upp i luften och såg sig om.
Han landade sedan på ett av de närmsta träden.
- Det brinner i skogen där Graup bor, Hagrid och Graup är där. Det ser ut som om de blir överfallna, förmodligen av dödsätare. Som vill ha ihjäl Graup eftersom han är på vår sida, sa han och såg oroligt på oss.
- Kom då, vi måste hjälpa Hagrid och Graup, sa jag och började springa mot Grups boplats djupt inne i skogen, med de andra efter mig.

Jag nickade allvarligt och började springa, vilket gick förvånads värt snabbt. Men även om jag var snabb så var det inget jämfört med Draco som snart var förbi oss alla. Vi kom fram till gläntan några minuter innan honom och jag tog ett språng mot en av dödsätarna och puttade omkull honom och morrade honom i ansiktet. Han såg skräckslaget på mig.
"Cara se upp" skrek Draco när en dödsätare höjde staven mot mig. Draco hoppade på honom men dödsätaren kastade en förväxling på honom, han flög iväg och gnydde till. Hag förvandlade mig till människa och sprang fram till honom. Dödsätaren såg på mig och hag förstod att han höjde staven
"jag skulle inte göra det om jag var du!" väste jag utan att se på honom och klappade Draco över huvudet
"och varför inte det?" frågade han, jag vände mig om och mina ögon var röda av ilska
"därför att jag säger det. Och dessutom så är ni o ringade." sa jag och såg på mina vänner som morrade ilsket. Draco reste sig skakigt upp på alla fyra benen och jag log. Dödsätarna släppte stavarna
"ni kan släcka elden med" sa jag och de lydde ogillande
"din far ska få höra om det här" sa de innan de försvann
"jag vill inte vara den som framför det. Vad tror de han ska göra egentligen?" sa jag med ett flin och såg sedan glatt på mina vänner. "det här gjorde vi bra"
Sedan vände jag mig mot Hagrid
"är ni okej?" frågade jag