wolfy & rollspelare prs

"Mor min berättade tidigare att vi är bjudna på middag hos drottningen i morgon kväll," berättade han med en liten gäspning, "vill du följa med?" Han skulle förstå om Cleo inte ville följa med men samtidigt skulle han starkt uppskatta hennes närvaro och sällskap.

"Drottningen? Hon kommer väl inte gilla mig?" suckade hon och tittade upp på honom med stora ögon. Hon behövde inte vara en del av hans existens för att fatta att det var en stor grej att få träffa drottningen.

”Antagligen inte.” Jonathan tänkte inte ens försöka ljuga om den saken. Det positiva med den saken var att drottningen inte var särskilt förtjust i någon alls, Cleo skulle inte vara den enda som skulle pekas ut av hennes majestät. Inte för att det skulle vara något tröstande. ”Men det är en orsak att visa henne fel.”

"Har hon fel då? Jag är svag, jag är utfodrare va? Jag är inte värdig en prins, än mindre en potentiell kung." sade hon och såg på honom med stora ögon. "Vad mer kommer dom att säga?" frågade hon och drog frustrerat handen över ansiktet.

Hans ögon mörknade en aning av hennes ord.
”Så där ska du aldrig tänka om dig själv,” utbrast han bestämt, ”och aldrig låta någon tänka så om dig heller.” Cleo var mycket mer än vad hon, åtminstone i nuläget, trodde om sig själv. ”Du behöver inte följa med, jag förväntar mig inte att du ska göra det. Jag förstår att det kan bli.. lite för mycket.” Det var en mild underdrift.

"Nej gud, jag tänker inte så. Jag menar liksom att det är vad dom kommer säga om mig, eller?" sade hon och kollade på honom. Hon smekte hans bröstkorg innan ett litet leende smög sig fram. "Men jag följer gärna med."

”Jag tror inte hon kommer säga sin åsikt rakt ut, det brukar hon aldrig göra. Istället kastar hon ganska tydliga hintar åt i riktning mot offret hon valt ut.” Jonathan kliade sig en aning nervöst i nacken. Han hade knappast någonting att oroa sig över eftersom drottningen av någon anledning favoriserade honom, men han trodde inte att det skulle hindra henne från att ge sig på Cleo och det oroade han sig över.

"Vad borde jag vara beredd på, Jonathan?" frågade hon och reste sig upp. Hon la sin tallrik i disken och tvekade lite innan hon började diska det som fanns, mest för att ha något att sysselsätta sig med.

”Stå på dig, tänk inte för mycket på hennes ord. Var inte oartig.” Det sistnämnda kunde vara lätt att glömma bort efter drottningens förnedrande kommentarer, men det var något som inte fick hända. ”Och du har ju mig där.” Han skulle inte låta drottningen trampa på Cleo hur som helst.

"För du kommer säga emot en monark? Tvivlar på det." sade hon och såg på honom. Hon menade inte något illa utan hon själv hade aldrig vågat säga emot någon med så stark titel så hon tvivlade på att han skulle göra det, en släkting dessutom. Hon förväntade sig inget från honom.