PRS Lupple & Medi

Hon vaknade till och såg på Dorian och såg sedan på Maria.
"Åh." Hon satte sig rakt och gäspade stort.

"Åh du vet vad jag menar." Hon såg på Willow och log.
"Lägg dig en stund Willow du är säkert väldigt trött."

Dorian himlade lätt med ögonen mot sin mor och såg sedan på Willow.
"Du bestämmer vad du vill göra." Sa Dorian lugnt och menade på sömnen.

"Jag vet inte.." Hon reste sig upp och såg sig om och gick sedan mot soffan.

"Är det där till Willow?" Tristan såg på vätskan och såg på honom.
"Det luktar vedervärdigt." Han såg oroat på honom.
"Kommer hon bli okej efter ceremonin då?"

Dorian följde henne till soffan och satte sig på en stol som fanns bredvid och log svagt mot henne medan han tittade på klockan. Det var snart dags.

Alexander såg på Tristan och log lugnande.
" Det är bara lugnande. I starkare form men det kommer hjälpa henne igenom ceremonin och efter. "Sa han med ett leende på läpparna.

Hon lade sig i hans knä och snart hade hon somnat om.


"Så klockan är nio så det ska stå och dra hur länge? Och vet hon om ditt efternamn? Du är hennes läkare."

Dorian smekte henne lätt över håret och nynnade tyst till henne medan hon sov. Det brukade lugna henne och nu behövde hon verkligen bli lugnad men också hålla sig lugn.

Alexander såg på Tristan och skrattade.
"Du är oändligt nyfiken." Sa han men såg på klockan.
" Till elva. Hon ska dricka det innan hon byter om." Sa han lugnt och skrattade.
"Ja det vet hon." Sa han men såg mot Tristan.
"Men tala tyst om det pojk." Sa han allvarligt och stirrade på honom. Att slänga ur sig såna kommentarer var inte bra. Det skulle bli oroligheter kring alla vampyrer när de blev utkastade ur huset.

"Jag vill bara göra som är bäst för henne. Jag vill inte att hon lider mer." Han såg på honom och suckade.
"Hoppas det hjälper."

Hon sov tungt och hon greppade tag om hans byxben och drog djupa andetag.

Alexander nickade sakta.
"Det vill vi alla." Sa han allvarligt och fortsatte att blanda sitt ihopkok.

Dorian log svagt och studerade henne noga, tvingade sig att memorera henne än en gång innan han sökte med blicken runt rummet. De flesta dansade, några stod i grupper och pratade medan andra stod själv och säkert funderade på någon viktig fråga de hade.

"Dorian?" Lucifer såg på honom och pekade på Willow.
"Borde hon inte vara vaken? Jag menar det är hennes bal och hon har gäster." Han log svagt och skakade på huvudet.
"Hon ser så fridfull ut."

Dorian tittade rakt på Lucifer när han började tala och skakade på huvudet.
" Hon får sova när hon vill." Muttrade han men nickade sedan.
"Hon är alltid fridfull när hon sover." Viskade han och kramade hennes ena hand mjukt.