Rollspelare & Wolfy prs

Jason stönade lågt och reste sig upp. Han höll i hennes hand och följde sköterskans rörelser med blicken.
”Finns det nån chans att hon får åka hem idag?” Undrade han och höjde ena ögonbrynet. Han log sedan så snällt som han kunde mot sköterskan, hoppades att det skulle funka.

Kvinnan skrattade glatt åt Jason och hans änglalika leende.
”Det får du nog prata med någon läkare om.” Då hon var klar med sitt tackade hon för sig innan hon vaggade ut från rummet. Leah såg på Jason och fingrade på sladdarna på sin hand. Hon kunde ju alltid skriva ut sig själv därifrån. Hon hade inte alls någon lust att vänta till följande dag på att läkarna skulle ge henne tillåtelse för det.

Jason suckade och kollade på Leah igen när sköterskan lämnat rummet. Han granskade henne en stund och rynkade på pannan.
”Vad tänker du på?” Log han och kysste hennes knogar.

"Att du får bjuda mig på middag i morgon." Leah log mot honom innan hon klappade på sängkanten som tecken på att han skulle komma och lägga sig bredvid henne igen, antog att han inte var på väg för att övertyga någon läkare om att skriva ut henne redan idag.

"Vad får jag om jag lyckas få ut dig ikväll?" frågade han fundersamt och flinade sedan mot henne. Han lutade sig framåt och började lätt kyssa hennes hals och käke. "För jag kan vara väldigt övertygande." log han smått och drog med handen längs hennes lår.

Hon fnittrade till då hans läppar hittat tillbaka till hennes hals.
"Något jag tror du kommer tycka om som belöning," mumlade hon och strök fingrarna längs med hans arm. Hon skulle bli väldigt glad och tacksam om han fick ut henne från sjukhuset redan på kvällen.

"Hur mycket hade jag tyckt om det?" flinade han och gjorde ett litet sugmärke för att jävlas. Han log smått och kollade nyfiket på henne.

Leah blängde på honom då han inte gick iväg för att övertyga någon läkare om att släppa hem henne redan ikväll, utan stannade kvar för att retas.
"Du får ingen belöning alls snart om du inte skyndar iväg nu." Hon log oskyldigt mot honom trots att hon med blicken visade att hon menade allvar.

Han skrattade till och nickade lite. Han granskade henne lite snabbt och fuktade sina läppar innan han gick ut från rummet. Han dröjde ett bra tag innan han kom tillbaka med några sköterskor som skulle ta de sista testerna innan hon fick gå. Han log nöjt och la armarna i kors över brösten, kände sig väldigt belåten.

Efter vad som kändes som en mindre evighet var Jason tillbaka med några sköterskor på släptåg. Han såg väldigt belåten ut med sig själv vilket gjorde henne ännu mer sugen på att på något sätt ge igen för att han retats med henne. Men det tänkte hon ta itu med senare. Då testerna var tagna var hon fri att gå därifrån.