Prs

Jag sprang efter Sara. Jag tryckte upp henne mot väggen.

" Du! Du tror att du är så jävla perfekt! men du är inte heller snäll mot Wahidah!, sa jag

- Jag är inte perfekt, det har jag aldrig sagt! Skrek Sara och försökte komma loss.

Jag tog Sille med mig och satte mig vid bryggan. Jag frös och visste inte vad jag skulle göra, men jag försökte hålla mig sysselsatt iallafall.

-Nej men spela då inte så jävla oskyldig!!, skrek jag

- Jag spelar inte oskyldig, jag vet vad jag har gjort. Sade Sara och slet sig loss.

-Det vet jag också! Och det var jävligt dumt! Jag älskar Wahidah! Hon är den enda tjejen jag någonsin har varit kär i!, sa jag

Sara höjde på ögobrynet.
- Varför kysste du Olivia då? Undrade hon.

-Jag vet inte... jag tänkte på Wahidah.. första gången hon och jag kysstes, mumlade jag

- Men Olivia är inte Wahidah! Skrek Sara.

- Nej! Det vet jag väl fyfan!, skrek jag

- Men varför gjorde du det då? Du är ju helt sjuk i huvudet! Sade Sara och började gå.