När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

Fai såg inte på henne "om döden och allt annat, för dem är det bara en lek" sa han kallt, de var alla så oförstående

"Tror inte det, de vet vad döden innebär. Men de kanske inte har samma syn på den som vi." sa hon svagt och såg på Fai.
"Var det verkligen det du blev upprörd över?" sa hon mjukt.

"Nej de gör de inte, hör bara på David, han vill bli ett spöke när han dör för at han tror att han kan leka runt då" sa Fai kallt och såg på Xenia, han visste inte vad han skulle säga, han tyckte inte om när folk tog döden så respektlöst eftersom han upplevt den och att vara död är inget man skämtar om, Draco hade så klart återupplivat honom, han kunde aldrig låta honom dö för att det var de han ville. Fai bestämde sig att nicka var det bästa svaret

"Jo men ändå, ta det lungt. Det är inte deras fel att de inte vet något." sa hon lugnt. Och kröp upp med bena i soffan.

"nej, men då behöver de väl inte prata så korkat om det. jag säger ju inte saker om något som ajg inte vet" fnös han och stirrade in i elden "förlåt det är inte ditt fel" sa han sen

Xenia såg på honom, hon visste att det var något han inte berättade men sa inget hon ville inte pressa honom. "Lungt det"sa hon och lutade sig mot honom.

Fai nickade
"Nej det är det inte, för jag borde inte ta ut det över dig" sa han och la armen runt henne

"Du har inte tagit något ut över mig. Du har all rätt att vara upprörd om du vill." sa hon och bara stirrade in i elden.

Fai såg på henne "ja klart jag har men jag har inte rätt att snäsa åt dig för att jag är sur på dem vilket jag egentligen inte heller har rätt att vara" sa han bara

"Detär lungt, strunt i det nu." sa hon och trollade fram en varsin kopp varm chocklad till dem och gav den ena till Fai.