Pirates! PRS Medi & Vidomina

"Jag är så trött så jag vill inget hellre än att vila."
Hon log och kved svagt.
"Axeln gör inte lika ont men fy tusan vad det gjorde ont." Ho skakade på huvudet.
"Aldrig mer."

Ethan hyschade åt henne. "Såja.." Han strök med tummen över hennes kind. "Låt oss sköta plundringar framöver då.", skrattade Ethan lågt och böjde sig fram för att kyssa hennes ansikte. "Så skönt att se att du är okej. För ett ögonblick trodde jag att det var det sista jag såg av dig."

Hon log mjukt.
"Jag är en pirat och ingen mes." hon slöt sakta ögonen och föll i sömn och Cun kom in.
"Kommer du Ethan?" Han log mjukt.
"Hon kommer klara sig. Hon har förlorat mycket blod men hon kommer klara sig."

Ethan gav ifrån sig ett lågt skratt och strök henne över ansiktet igen.
När Cun kom in i rummet igen såg han upp mot honom och nickade. "Ja, jag kommer. Och..", han harklade sig, han gillade inte att visa sig sårbar. "..Och tack för att du hjälpte Kiliah. Hon är mitt allt.", sa Ethan och gick fram till Cun för att skaka hans hand. "Ska vi?", sa han sedan och släppte taget för att nicka åt det håll John gått.

"Oh inga problem. Hon har ju varit en stor glädje till folekt." Han log och nickade.
Han drog handen genom håret och skakade på huvudet.
"Så hur är det John? Hittat på något?"

Ethan följde efter de in till ett sidorum inne i huset. Han svepte med blicken runt och gissade att det var ett slags kontor och ett sällskapsrum i ett. Skrivbord, stolar, bord, bokhyllor. Blicken vilade på John som hade satt sig ner vid en av stolarna vid bordet för att vila fötterna. När han fick syn på Ethan höjde han ett glas åt honom. "Kom, Ethan. Cun har fin rom, ta dig ett glas.". Ethan nickade och hällde upp åt sig själv i ett framsatt glas för att sätta sig ner i en stol bredvid sin kapten.
"Du vet hur det är, Cun, inte en dag är tråkig. Har du sett henne? Jag menar, har du sett skeppet jag har köpt? Hon är en syn!", plötsligt lät han ivrig. John spärrade upp ögonen och böjde sig fram för att se på Cun.

Cun hällde upp glas till dem tre och log mjukt.
"Tja jag tror jag sett henne men jag hörde att Roy fått barn? Jag trodde han inte kunde vinna i något." Han skrattade mjukt.
"Vinner han i spel någon gång eller vad?"

"Javisst. Roy har dragit högsta vinsten! Fru och barn. Och fort gick det.", skrattade John och smakade av drycken samtidigt som han tänkte tillbaka på kvällen då Roy och Miliah gift sig. Det hade varit en underbar kväll, de hade haft så roligt allesammans.
"Otur i spel, tur i kärlek, gissar jag." han ryckte på axlarna.
Sedan kikade han på Ethan som verkade fortfarande lite obekväm att vara kvar hos läkaren. "Ethan, vet du, jag kan svära på att Cun skulle bli pirat, men så.. kom något annat i vägen.". Han sneglade på Cun igen.

Cun skrattade mjukt och nickade.
"Ja jobb kom i vägen John." Han log och såg dem med en varm blick.
"Hur fick ni tag i Kiliah? Alltså hur fick ni henne på er sida?"

"Alla kan inte hissa piratflaggan i topp.", mumlade John och svepte det sista ur sitt glas.
"Ethan, han har alltid haft ett öga för.. ja, sådana som Kiliah." John harklade sig och såg mot Ethan, det var hans tur att säga något.
"Jag såg henne dansa, du vet, inne på värdshuset. Allting efter det.. ja, det är historia.", mumlade han som inte kände sig sugen på att dela med sig av sin kärlekshistoria till Cun.
"Du då, Cun? Varför blev du läkare?"