prs yehet & kkaebsong

"Vet du vad du borde göra åt det?" frågar Joshua med huvudet på sned, ögonen fast klistrade i den andres innan de flyttar till taket istället. "Jag vet att du antagligen fortfarande inte vill det, men Lupin har sagt ja till att hjälpa dig. Du behöver bara höra av dig en gång så kommer han instörtandes." Kanske sjuttonåringen ogillar idéen, men för gryffindoreleven känns det vettigt. Nu vet han ju förstås inte om dessa aspekter är något just Lupin gått igenom, men kanske något liknande. "Jag tror bara att det skulle hjälpa dig en hel del."

Zihao gömde ansiktet i Joshuas axel och skakade på huvudet.
”Den mannen är så sjukt kontrollerad att det knappt är mänskligt, jag är den totala motsatsen..inte ens fullmånen kan hålla ett fast grepp om mig”, mumlade han och slöt ögonen. Även om han verkligen inte gillade idén, kanske det i alla fall kunde hjälpa honom lite på traven. Han hade inte direkt något annat val än att ge deras föredetta lärare i försvar mot svartkonster åtminstone en chans. ”..men okej, du får skicka det där förbaskade brevet dock.”

Med ett svagt litet leende strykandes över läpparna lämnar Joshua en liten puss på Zihaos kind.
"Han var inte född så Zihao, jag tror säkert att du kan nå dit också. Om du vill, så att säga." säger sextonåringen och stryker försiktigt tummen över den andres kind. Han kan inte undgå att bli riktigt glad över sjuttonåringens ord, att han kan tänka sig ge deras gamla professor en chans. "Jag skickar det imorgon."

”Men jag vill inte bli så..tja, stel”, muttrade Zihao och lindade armarna omkring Joshua. ”Jag vill vara mig själv i grund och botten och om det är såhär jag är, då finns det nog inget att göra”, förklarade han och började nafsa på sextonåringens hals. ”Glöm inte bort att jag alltid kommer att vara fläcken.” Han rörde sig långsamt vidare upp mot den andres haka och sedan upp mot läpparna. Men där stannade han till, med blicken fäst i Joshuas underbara, bruna ögon. ”Bara så stt du inte blir besviken, om det inte leder till någonting menar jag.”

"Det vill verkligen inte jag heller att du ska bli," erkänner Joshua. Nej, en stel och allvarlig Zihao skulle inte alls vara lika roligt eller upplyftande, från den bilden sextonåringen har i huvudet i alla fall. "Jo, det är förståeligt. Men jag tror att du kan kontrollera saker och ting utan att ändra på självaste dig. Förstår du vad jag menar?" Han kan inte undgå att fnittra till tyst när den sjuttonåriga slytherineleven nafsar honom löst på halsen för att sedan fortsätta mot hakan. "Du, du ger det ett försök, och om inte annat kan du åtminstone prata lite med Lupin. Spelar ingen roll om det hjälper dig att återfå kontrollen eller inte, bara du får någon som kan hjälpa dig lite."

Visst skulle Zihao ge Lupin en chans, men just där och då kunde han verkligen inte tänka på deras före detta professor. Nej, allt han kunde tänka på var Joshuas ljuvliga läppar som befann sig så otroligt nära hans egna.
”Du vet, att prata om Lupin just nu är en riktig, jävla turn off”, påpekade sjuttonåringen och förde händerna upp mot den yngres kinder. ”Vi tar det imorgon istället, om du inte vill att jag ska sluta med det här ”, mumlade han sedan och pressade försiktigt läpparna mot sextonåringens. Hans självbehärskning var verkligen urusel, om inte ännu värre. Men han var trots allt bara sjutton år - proppfull med hormoner och annat skit.

Joshua kan inte hindra sig själv från att skratta åt den andres ord, som är så korrekta att det inte är sant.
"Nej, det vill jag inte." svarar sextonåringen och besvarar kyssen utan att riktigt tänka efter. För bara någon minut sen hade de varit i liknande position och saker var nästintill påväg att gå åt helvete. Han bestämmer sig själv för att de inte ska gå alldeles för långt, men en kyss kan inte skada. Ena handen finner sin väg upp mot Zihaos nacke och borrar in sig i de varma, lena lockarna medan han förlorar sig i kyssen.

Det tog inte någon längre tid för de två ungdomarna att förlora sig i varandra. Zihao, med händerna varsamt placerade om sextonåringens kinder och Joshua, som grävt ner fingrarna i sjuttonåringens svarta lockar. Kunde det bli mer perfekt - nej. Kunde det gå åt pipan rätt som det var - ja. Med en liten suck, lutade Zihao sig bakåt, även om han lämnade fingrarna strykandes över den yngres silkeslena hud.
”Akta dig, Mr Lewis”, varnade han med ett spelfullt leende dansandes över läpparna. ”Eller så kanske jag börjar nafsa dig i öronen.”

Med höjda ögonbryn mot sjuttonåringen lutar Joshua sitt huvud mot kudden. Fingrarna pillar lekfullt med Zihaos lockar.
"Hmh, det vore ingenting nytt, Mr Xie." Påpekar sextonåringen och nafsar försiktigt lite på slytherinelevens underläpp.

”Jag vet, börjar bli så jävla värdelös när det kommer till hot”, muttrade Zihao men fnissade sedan till när Joshua satte tänderna i hans underläpp. ”Du är ju lika bitsk som jag är”, påpekade han och knäppte till den andre i pannan. Blicken gled bort mot ett av fönsterna, där mörkret slutligen lagt sig till rätta utanför slottet. Regnet hade avtagit en hel del, men man kunde ändå höra hur det svagt smattrade mot rutorna. ”Nu börjar jag längta tills det blir vinter..det kommer vara så otroligt mysigt.”