Skriva av sig-tråden

Varför ska alla skada sig runt mig HELA TIDEN?? Det får mig bara att må sämre.

Edith har brutit tre fingrar, Ulla har ramlat och fått ett jack i benet, Gunilla har fått blodproppar i båda lungorna. Usch -.-

((Japp, alla är gamla tanter))

Gick till stan. Halvvägs så fick jag skavsår på båda hälar. Det gör JÄTTEont och det blev ett jättestort sår på högra hälen. Usch.

Inga problem alls! Jag känner verkligen igen mig och någonstans bottnar det i att jag önskar att jag kunde "rädda världen" i princip.
Jag har samma problem när det gäller alkohol även fast det handlar om personer som dricker alkohol mycket sällan. Jag blir besviken, orolig, ängslig, och ibland arg.

Jag lägger mig i saker som jag inte bör lägga mig i egentligen, och det handlar om att jag bryr mig väldigt mycket. Även fast personer dricker/röker så tycker jag ju givetvis om dem väldigt mycket ändå, så man måste hitta en slags balans för hur mycket man ska lägga sig i andras ovanor helt enkelt för att man ska må bra själv också ♥ Annars kanske man lägger ner mycket energi på någonting som känns dåligt för en själv på köpet och inte funkar i längden.

Vill du prata finns jag här för dig ♥

Det låter bra att våga kommentera litegrann i alla fall. Vill jag förändra något måste jag ju säga min åsikt, men jag vill inte uppfattas som en jobbig unge.

Ett bra sätt att visa sin negativa inställning till något är att uttrycka sitt eget skäl till att inte tycka om det. Om någon vill få mig att börja röka, till exempel (inte för att det låter så troligt menmen), skall jag inte klanka ner direkt på personen i fråga. Inte säga nej, du är en idiot som röker, utan istället berätta att nej tack, jag är redan beroende av livet, och det räcker!

Det låter väldigt klokt! Det är bra att kommentera det på ett förnuftigt sätt som du beskriver det.
Det ska man göra, och hitta balansen så att det inte skadar en själv och kunna släppa lite på det också om det inte fungerar. ♥
Jag tror på att du kommer att fixa det!

Fint Thea. Du lyckas alltid lika jävla bra.

Önskar att jag bara kunde ta ett stort glas vin till frukost för att slippa tänka, känna mig lite glad för en kort sekund. Men jag fattar ju själv att det inte fungerar att börja dricka varje dag (egentligen dricker jag väldigt sällan). Hade inte råd att åka till mina kompisar i helgen och nu känner jag mig bara så ensam. Midsommarhelgen brukade vara vår helg.

Bara så att du vet. Jag finns här. Att må så är inte bra, och man kan bvehöva hjälp. Du kan alltid prata med mig om du känner för det.

Varför låter jag det här påverka mig så mycket?.-.