(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

Färde tillbaka till sjukhuset gick snabbt då Arvid som sagt inte vägde så mycket för Sam.
Alice nickade, det blev nog bra. "Det där var nog de läskigaste doktorerna jag någonsin mött...." mumlade hon. Först hjälpte de dem, sedan försökte läkarna att döda dem!

" Galna doktorer det är vad de är sa Adam
Arvid var nu tillbaka till sjukhuset läkaren förde honom till ett rum i källaren
" Låt mig gå sa Arvid

Sam flinade. "Nepp, du får inte gå, du ska bli som oss". Källaren fanns en massa flaskor och sprutor som i det andra rummet.
Alice nickade. Försiktigt släppte hon taget om Adam och tog sig upp på egna ben.

" Men jag vill inte bli som er sa Arvid läkaren spände fast honom på en stol. Han såg ilsket på Sam sedan såg han sig om på de miljontals flaskorna och sprutorna han ville inte testa eller smaka något av inehållet i flaskorna

"Har du inte fattat än att de inte bryr sig ett skvatt om vad du vill?" sa Hannah till Arvid. Hon var road över allt det här fortfarande, men samtidigt uttråkad.
Alice sjönk ner mot ett träd och lyfte lite på bandaget och studerade såret.

" Ingen bryr sig om vad jag vill sa Arvid till Hannah nu när han själv hade de tankarna så gick det upp för honom hur sant det var ingen skulle bry sig om hans åsikter så hade det varit i hela hans liv
Adam studerade Alice sår

"Det har du rätt i" flinade Hannah. "Inte ens dina så kallade vänner trodde dig när du berättade vad du kände om sjukhuset....". Hon försökte såra honom.
Såret var rött och blodigt, men om man fick tag på nål och tråd kanske man kunde sy igen det igen....

Arvid fick tårar i ögonen ingen lyssnade nånsin på honom från och med nu skulle han inte berätta vad han kände för någon ingen skulle ändå inte lyssna
" Arvid hade rätt om sjukhuset sa Adam och la en arm om Alice

Alice nickade och la för bandaget igen. "Har någon av e en nål?" frågade hon sedan. Hon kunde nog fixa tråd själv genom att dra en som lossnat från byxorna.

" Jag har sa Alva och tog upp en synål ur jackfickan hon såg på de andra de skulle säkert fråga varför hon hade en
" Fråga inte varför sa Alva
Arvid såg på sam han verkade hålla på att häla i vätska på en sked