Johanna and Thalia back in the Hunger Games

"Okej, okej ni andra?", sade Coin och vände sig till de andra. Paylor såg ganska förvånad ut, men hon återtog ett naturligt lugn i sitt ansikte efter en stund.
Men det blev äckligt jämnt. I slutändan, efter att alla tretton personer självklart valt Coin och resten valt, så blev resultatet 19-16 till Paylor.

"Bra, då var det valt. Ska inte du och Paylor byta plats?" säger Thalia sockersött till Coin men med hatfyllda ögon mot henne. Okej allt var väl inte hennes fel, men Thalia brydde sig inte och hon var orsaken till hennes brors död och så var det.

Paylor skakar på huvudet och säger "hon får gärna avsluta det här mötet nu, så ska det först och främst bestämmas när det ska annonseras ut." Johanna nickar och Coin avslutar motvilligt mötet. Johanna reser på sig och kände sig för en gångs skull ganska nöjd. Sedan flinar hon emot Finnick, som fortfarande var tvungen att sitta i sin rullstol. Tvingad av sjuksköterskan som kommit in då de avslutat mötet.

Thalia följer de andra ut genom dörren och ignorerar fullständigt Coin. Vilket var ganska enkelt då hon var kortare än henne. Hon undrar var de nu ska och går ifatt Johanna. "Johanna, när allt är slut vart ska du då?" undrar Thalia ganska oroligt, Johanna och Finnick var de ända hon hade kvar, ja och Cato undra hur det var med honom?

"Antagligen tillbaka till distrikt 7. Eller om jag behövs någonstans så åker jag väl dit", sade Johanna och ryckte på axlarna. Hon ville tillbaka till sjuan och skapa ett bra samhälle där. Det var de värda, och hon hade ju pengar nog till det också.
"Ni då?", frågade hon Finnick och Thalia. Sedan vände hon sig till sjuksköterskan och bad henne låta Johanna köra Finnick, så kunde hon gå därifrån. Mest för att Johanna inte ville att hon skulle lyssna på det de sade.

Thalia rycker på axlarna, "Vet inte, jag vet inte om jag vill tillbaka till 11an. Men den där förbaskade muren ska sprängas." säger hon och menar muren runt 11an den tremeter höga med vakttorn och taggtråd. "Det känns som jag inte har något kvar där, för mycket minnen." säger hon lågt.

Johanna nickar. Hon förstår vad Thalia menar. Det lagras många minnen i en enda plats.
"Du, eller ni, kan följa med mig till 7:an, om ni vill. För mig får ni gärna det. Och Paylor har säkert inget emot det heller", sade hon och log.

Thalia ler lite, "Gränserna ska väl öppnas mellan distrikten? Så att man kan bo vart man vill?" säger Thalia och ler mjukt och nickar, "Tack." ler hon funderar över saken.

Johanna nickar. "Ja det ska de väl, antar jag", sade hon. "Och annars bryr jag mig inte." Vilket var sant. Hon hade knappast följt lagarna innan revolutionen, och hur mycket skulle hon göra det nu? Säkert inte mycket bättre än tidigare.

"Den första riktiga skogen jag var i var i arenan." skrattar Thalia och tänker att 7ans skogar skulle bli annorlunda än 11ans fruktträdgårdar och åkrar.