Kayla Lewmoon

Meeer!

Mer!!!

längtar...

bravo så bra

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

skriv mer ! XD ♥

när kommer det mer?

nu
-----------
Kapitel 10. Milenne har en hemlighet

Trollkonsthistorian var outhärdligt tråkig. Om jag hade fått slippa höra professor Binns tråkiga släpiga röst, och om han berättat lite bättre, hade lektionen var någorlunda alla fall. Men nu var det inte så. Halva klassen sov nästan. Eller åtminstone försökte. Jag försökte också, men på något sett lyckades jag ändå komma ihåg det viktigaste, som man behövde veta för att klara av läxan. Nästan alla fall. Jag hoppades innerligt, att Milenne hade hört allt, för hon var den enda som lyssnade.
- En lärorik lektion! Sa hon när vi äntligen fick gå där ifrån.
- Tycker du? Gäspade jag.
- Om du hade lyssnat hade hört hur intressant det var! Sa Milenne.
- Jag lyssnade faktiskt, sa jag.
- visst, du lyssnade i din dröm!
- Jag sov visserligen, men det betyder inte att jag inte lyssnade.
Milenne kollade skeptiskt på mig.
- Jag hörde det viktigaste, sa jag.
- Mm visst! Mumlade Milenne.
Vi gick mot Hufflepuffs uppehållsrum, för vi hade lite tid på oss innan vi skulle äta lunch.
Jag gick uttråkat fram mot statyn och flyttade den närmre jungfrun. Båda log.
- Skummgummibanan! Sa Milenne och dörren öppnades.
När vi kom in var ingen där, dom flesta hade tydligen gått direkt till stora salen för att äta lunch.
Jag satte mig tillrätta i en av fåtöljerna och suckade djupt. Trollkonsthistorian hade tagit kål på mig.
- Vi kan passa på att göra läxan, sa Milenne och tog fram ett pergament, bläck och en fjäderpenna.
Jag suckade igen.
- Jag orkar inte med mer trollkonsthistoria just nu! Jag gör min läxa sen!
Milenne sa inget utan började göra sin läxa.
Man skulle skriva en två fot lång uppsats om svartalfsupproren.
Milenne satt koncentrerat och skrev, medans jag såg mig omkring.
- borde vi inte gå ner nu? Frågade jag efter ett tag. Klockan är mycket och jag är hungrig.
- Okej,sa Milenne och packade ner sina saker i väskan.
Sedan gick vi ner till stora salen, och åt med stor aptit.
- Varför gjorde du läxorna nu? Frågade jag när jag väl ätit upp.
Milenne som precis satt glaset till munnen och tagit en klunk satte i halsen och började hosta.
Jag väntade tills hon hostat klart, och ställde frågan igen, eftersom att hon inte svarade.
- Jag... jag... min.. äh strunt i det! sa Milenne nervöst, och började helt plötsligt prata om något annat.
Jag nickade och höll med, men lyssnade bara halvt för jag var helt upptagen med mina egna tankar.
Varför ville hon inte säga? Det verkade som om frågan var inom ett känsligt ämne, jag borde ju inte bry mig egentligen. Det var ju bara en gång.
- Vet du vad Quidditch är då? Frågade Milenne.
- Nej, sa jag.
- Du vet ju ingenting! Sa Milenne.
- såklart! jag är ju mugglarfödd!
- Schh! Sa Milenne och satte fingret för munnen.
- Va? Sa jag frågande.
- Sånt säger man inte högt, då kallar Slytherin eleverna en för smutskalle!
- Okej... sa jag.
Vi satt båda tysta ett tag, innan Milenne tog till orda och började berätta om quidditch. Det var svårt att fatta ibland, men jag förstod hyfsat.
- Vilken possition skulle du vilja ha? Frågade Milenne mig när hon berättat färdigt.
- Jag vet inte... sa jag, som inte visste om jag ens ville börja. Förstaårselever fick ju inte ha egna kvastkäppar... tillade jag. det hade jag läst på brevet.
- Man kan låna här! Sa Milenne glatt. Jag vill nog helst vara sökare...
- Okej, sa jag. jag tror nog jag skulle vilja vara vaktare!
- Vi kan ju komma till uttagningen, när vi vet när den är, sa Milenne.
Jag nickade.
Efter alla lektioner och lite tid i uppehållsrummet gick vi båda och la oss. Jag somnade rätt fort.

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

mmeer !