Prs Merlin, TildeW & Shadow of hope

Alawa nickade sakta.
"Tänker var ju fin" sade hon.

"Ja, om rätt person bor i ett sådant hus så är det otroligt fast sådana som min familj borde inte gör det" sa han och kollade runt.

"Vad är det för fel med dem? Jag har aldrig träffat någon som hatar sin familj så som du gör" sade hon.

"Det är bra det sättet som de behandlade andra och inte tänkte på hur andra kände sig" sa han med en suck, "mina syskon var ju åtminstone lite bättre än vad mina föräldrar var men det tänkte aldrig på att de människorna inte ville eller kanske att de inte hade något annat val än att jobba i herrgården. Min far brydde sig inte om något annat än sina rikedomar och sin makt och gjorde allt för att få mer... det fanns en anledning till varför jag stack" sa han tyst och kollade ner på marken.

Alawa lade en stöttande hand på Alexandres axel.
"Jag fattar att du har haft det svårt, men du borde veta att du är ingenting som sin familj! Du är den mest ödmjuka, osjälviska och snälla man jag har träffat!" Sade hon.

Alexandre log mot henne, "tack" sa han försiktigt, "och du är den mest förstående och omtänksamaste personen, jag är extremt glad att jaghar haft äran att träffa dig."

"Nej, jag har fått äran att träffa dig!" Sade Alawa. "Du kommer ha det så bra här, om du bestämmer dig för att stanna"

Alexandre nickade med ett leende, "jag har funderat på att göra det men jag måste då hitta något annat att göra för hela nätterna på pubben med att servera öl kommer inte fungera, jag har fundrat på det där med att vara en riddare dock" sa han tänkande.

Alawa tänkte efter ett tag.
"Jag skulle kunna fråga kungen om du kunde få bo i ett av gästrummen" sade Alawa.

"Nej det ska du inte behöva göra jag trivs i rummet bara att på längre sikt så måste jag hitta något riktigt jobb och så" sa Nicholas med ett leende.